Ulrika Sövig – Mitt kreativa år

Jag är mitt i livet och kände att det var dags att bryta invanda mönster och göra något annorlunda. Därför sökte jag mig till Löftadalens folkhögskola. Att studera på distans passar mig alldeles utmärkt, då kunde jag fortsätta att jobba 50% och plugga resten av tiden.

foto på Ulrika

Ulrika i ateljen

Insikter

Det roligaste under året har varit alla utmanade och varierande uppgifter. Jag har fått en massa nya insikter och lärt mig otroligt mycket. Bland annat har jag förstått hur viktigt det är att börja med att skissa upp många olika små bilder av det motiv som jag vill måla. Det är inte alltid den första kompositionen som jag får i mitt huvud som är den bästa.

Sen har jag också tyckt det varit otroligt intressant att se på olika kända konstnärers bilder. Att riktigt gå in i djupet på deras konstverk och försöka se hur de har gjort sina penseldrag och se vilka färgnyanser de har använt. Det har fått mig att förstå hur viktigt det är med en bra komposition i en bild och att det även spelar stor roll vilka färgnyanser man använder.

Utmaningar

Jag har haft många utmaningar under året i och med att jag är nybörjare på det här med att måla. En av dom har varit att få till olika färgnyanser i mina bilder. Det har också varit en utmaning att hitta en bra studietaktik. Att förstå att den kreativa processen är något som händer inuti och som måste få ta både tid och plats.

Höstprojektet

Under höstterminen hade vi ett projekt på tre veckor där vi skulle skapa en sittyta av återbruksmaterial. Det gillade jag! Jag gjorde en pall av gamla böcker som jag är nöjd med och kan använda. (Klicka på miniatyrbilderna för att se stora bilder.)

Expressivt måleri

En annan uppgift som vi fått var att måla expressivt; Två stämningar – två kompositioner, utifrån den inre skogen. Detta blev en stor utmaning för mig, det var så många olika komponenter att hålla reda på och det tog en veckas intensivt målande för att nå ett resultat. Då hade jag lånat en idé till motivet från en annan konstnär (Rachel Williams, Dalen nedanför i boken Akvarell färglära av Ray Smith) och så valde jag att göra samma motiv två gånger i olika färger för att skapa de två stämningar – sorg och glädje- som jag valt.

Konstnärligt utvecklingsarbete – KUA

Nu under våren har vi jobbat med ett valfritt projekt. Jag har arbetat utifrån temat ”Änglarna dansar in” och skapat änglar i trä. Det är alltid intressant att följa en idé från skiss till verklighet. Det jag lärt mig är att det inte går spikrakt som på en motorväg, utan att det oftare är en snårig stig som tar en med på en spännande upptäcktsfärd och oavsett resultatet har jag fått mycket erfarenhet under resans gång.

Ulrika Sövig, Deltagare på Bild- och konstlinjen – Distanskursen 2019-2020

Katyan Barraza Merino – Ett läskigt men värdefullt steg att ta

Så länge jag kan minnas har skapandet och konsten följt mig genom livet. Jag sökte till olika konstutbildningar direkt efter gymnasiet men kom inte in, trots mitt stora självförtroende/ego och skapliga portfolio, och satte skapandet och drömmen på paus. Efter det har jag läst olika kurser vid sidan av andra studier och jobb men inte vågat satsa helhjärtat på konsten förrän nu.  Men konsten hade en plan.

Katyan i köksateljén

I början av 2019 riskerade jag att bli av med min anställning på grund av en stor omorganisering. Jag började förbereda mig på det värsta och letade alternativ, sökte olika utbildningar och jobb. Det var då jag hittade till Löftadalens folkhögskolan och bild- och konstlinjen. Jag sökte till distanskursen eftersom jag ville och behövde göra något helt annat en period och försöka mig på att läsa en längre konstkurs. Efter en del uppmuntran från bl. a min käresta sökte jag och fick en plats. Oändlig lycka!

Egen tid – både skönt och utmanande

Det bästa och roligaste hittills i utbildningen har varit att få planera mina dagar och tider och inte vara bunden till en plats eller ett av någon annan bestämda schema. Roligast har också varit att få tid till att skapa och utvecklas men också lära mig och testa olika tekniker som akryl, akvarell och tryck.

Stilla längtan – Blandteknik akvarell och oljepastell av Katyan Barraza Merino

Utmaningen, för en (oftast) socialt beroende själ som jag, har varit att inte ha ett socialt sammanhang att gå till varje dag, som ett arbete eller utbildning på plats. Men där har våra måndagsträffar, handledning med lärare och konstkompis-samtal fyllt funktionen och behovet. Har också insett att jag trivs med och börjat uppskatta tiden jag har för mig själv och kommer fortsätta med detta även efter utbildningen.

Sist med inte minst har det varit roligt med våra helgträffar på folkhögskolan där vi fått möjlighet att lära känna varandra, platsen, utbyta kunskaper och erfarenheter men också en hel del skratt och samtal om konst och det som känns viktigt i livet och tillvaron.

Min konst och nästa steg

Det som varit ett återkommande inslag i min konst har varit färger, oftast oljepastellkritor. Den här tekniken fick jag chansen att fördjupa mig mer i under KUA-perioden (konstnärligt utvecklingsarbete) vi haft nu under våren. (Klicka på bilderna för att se dem större.)

Efter utbildningen hoppas jag hitta ett sammanhang där jag kan fortsätta med konsten på hel eller deltid. Jag skulle vilja ha min egen ateljé eller sammanhang där jag kan få tid till skapande själv och tillsammans med andra rastlösa och samhällsengagerade själar.

Funderar du på att gå denna eller någon annan kurs, men osäker på att ta steget? Tänk att det värsta som kan hända är att du får en ny erfarenhet och nya insikter om dig själv. Sök och fortsätt skapa oavsett!

Mer om min konst och om mig hittar du på:

Katyan Barraza Merino, deltagare på Bild- och Konstlinjen – Distanskursen 2019 –  2020.

Tufva Ekedal – Ett konstnärligt sabbatsår

Jag sökte mig till en utbildning i konst för att jag ville testa – jag har inte tänkt att konst kunde vara något som skulle kunna vara en framtidsdröm. Det var först när jag insåg att jag kunde utveckla det här som jag nu börjar se andra vägar framåt.

Självporträtt – Blyertsteckning av Tufva Ekedal

När jag hittade Löftadalens folkhögskola så hade de tydlig information vad som ingick i kursen och att skolan hade en hållbar inriktning. Det tilltalade mig. Jag har lätt för att lära mig nya grejer och konst har många nya infallsvinklar vilket gör det roligt.

Insikter och utmaningar

Det roligaste på utbildningen har helt klart varit helgträffarna. Att studera helt på distans kan bli lite tråkigt. På helgträffarna har vi fått testa en hel del saker som jag inte skulle ha provat på annars. Det har varit kul att få nya vänner som också gillar konst.

Kisse – Valörteckning tusch av Tufva Ekedal

Perfektionismen från gymnasiet har varit skön att släppa. Det har varit en utmaning att inte fastna i det tänket. Det har varit både det bästa och det värsta egentligen. Jag har lärt mig att inte ta mig själv på så stort allvar och det har hjälpt mig att reducera min prestationsångest.

Jobba och gå i skola samtidigt

Jag har arbetat samtidigt som jag har gått utbildningen på deltid och haft turen att få utforma julkortet för företaget 2019. Den gjorde jag helt digitalt.

Julkort – Digitalt av Tufva Ekedal

Ett verk från året som jag är särskilt nöjd med är:

Min inre skog – Akrylmålning av Tufva Ekedal

Jag har ett instagramkonto @tuf_va   där kan du se flera av mina andra bilder.

Tufva Ekedal, Deltagare på Bild- och Konstlinjen – Distanskursen 2019-2020

Hans Nilsson – Att låta bilderna och skapandet ta plats!

Jag älskar bild och form. Jag har alltid haft ett stort behov av ett kreativt skapande och jag har alltid älskat att rita och måla. Denna passion har följt mig samt lett mig genom livet som en röd tråd.

För mig är mina bilder som ett berättande om livet. Allt från vardag till fantasi, samt en möjlighet att kommunicera och beröra. När jag berättar mina och andras historier använder jag främst tusch, akvarell och akryl men gärna alla former av uttryck.

Jag vid mitt arbetsbord

Jag finner det oerhört spännande hur starkt och direkt bilder kan beröra. Många gånger mycket starkare än ord eller text. Jag ser många paralleller till detta från mina tidigare år som dansare och fotograf, där ordlös gestaltning, samt bild och komposition lämnar stor del av tolkning åt betraktaren. Uttryck där ärlighet och passion gör mest skillnad.

Det viktigast för mig i min konst har därför alltid varit att hitta en äkthet som förhoppningsvis berör. Där betraktaren känner igen sig t.ex. i en glädje, sorg, eller humor-erfarenheter som vi alla delar och bär med oss.

Hur jag hittade till Löftadalen

Jag hörde talas om Löftadalens distansutbildning för något år sedan genom en god vän som gått utbildningen. Det lät fantastiskt spännande – att få chansen att utveckla min konst och lära mig nytt. När möjligheten dök upp tvekade jag inte och sökte direkt!

Får det vara så här roligt?

Jag har lärt mig så mycket detta år. Nya tekniker och material. Bland annat har jag blivit mycket mer bekväm i både akvarell och akryl.

En tidig uppgiften var att måla ett minne i akvarell. För varje försök vågade jag mer och förstod hur jag skulle få klarare färger och att de kom på rätt plats.

Minnen – Akvarell av Hans Nilsson

Sedan kom uppgiften att illustrera en bit ur Watership down.

Fantastiskt roligt och utmanande att hitta en bildlösning som håller sig till en bestämd ram. Spännande hur ramar både begränsar och befriar.

Illustration – Akvarell av Hans Nilsson

En till rolig uppgift var pastisch/parodi- att hitta en tvist till ett känt konstverk samt prova ett nytt material – akryl.

Nattmackan – Akryl, parafras av Hans Nilsson

Sen kom expressionismen – att läsa om konstriktningen och konstnärerna, fortsätta i akrylen, fördjupa sig i komposition, använda fläckar, och många andra insikter i målandet- SÅ KUL!

Familjepicnic – Akryl av Hans Nilsson

Det som varit och det som blir

Det viktigaste och roligaste detta skolår har varit att ge mitt skapande utrymme. Jag har funnit det så spännande, inspirerande och framför allt SÅ utvecklande att vara del av denna kurs. Utmaningarna, vår härliga klass med dess fantastiska positiva gemenskap, men framför allt – att få entusiastiskt stöd och feedback.

Jag känner att mitt självförtroende har vuxit med varje ny kunskap jag fått. Med alla nya insikter har jag hittat nya vägar och uppslag för hur att gå vidare, skapa nya nätverk och nå en större publik. Nu händer det!

Du hittar mig lättast genom min webbplats: www.hndb.se  – Hans Nilsson Dans och Bild

 

Hans Nilsson, Deltagare på Bild- och konstlinjen – Distanskursen 2020

Marita Moberg – Ateljé Rooster and Hen

2018 -2019 läste jag på Löftadalens folkhögskolas Bild & Konstlinje. Det var något som jag under flera år längtat efter; att kunna fördjupa sig och koncentrerat få lov att vara i måleriet/konsten. Året gick fort och jag kände att jag bara nosat på det jag ville ha mer av. Jag valde att gå Bild & Konstlinjens distanskurs via Löftadalens folkhögskola på halvfart.

Min tänkta ateljé – Atelje Rooster and Hen.

Varför detta namn undrar du – Jo, för ju mer jag lär mig, desto nyfiknare blir jag på alla möjliga materiel och hur man kan blanda både material och färg. Känner mig som en färgglad höna, som får bubblande lyckokänslor när arbetet ger utdelning. Jag önskar att huset blir en samlingsplats där man kan utbyta erfarenheter och nya upptäckter tillsammans. Tuppar och hönor kan vara färgglada spräckliga och egensinniga precis som vi. 

I ateljén

Insikter och utmaningar

Utmaningar som jag brottas med är att få till min tid och prioritera det som är roligt; nämligen att måla och testa olika uttryck. Börja ta mig själv på allvar; att jag har ett behov av att skapa. Det ger en tillfredsställelse när man går in i sin bubbla och tappar tiden då man håller på med ett projekt.

Jag som person är en funderare och har glatt mig åt att genom samtida konstnärer få en bättre syn på mitt eget skapade och på det sättet få nya infallsvinklar. Jag hoppas att mina tavlor och andra utsmyckningar ger glädje eller inspirerar andra. Kreativiteten kommer in över allt: från pinnar i skogen till rörliga apparater. Jag blandar ofta olika material beroende på vad jag vill säga. Min nyfikenhet har gjort att jag har provat olika uttrycksmedel och det är erfarenheter som jag gärna delar med mig av.

Uttryck

Med mina målningar vill jag att betraktaren blir glad och stannar upp en stund då de ser in i bilden. Jag vill gärna att det finns något som man inte räknat med eller att jag har fått till ljuset. Brottas med att göra rätt färgval och att få till kompositionen i uttrycket. Jag vill skapa öar av känsla av sammanhang och möten. Kan jag sprida denna känsla så har jag gjort ett bra jobb. Klicka på bilderna så kan du se dem i större storlek:

Jag finns också på Instagram: @henroosterand 

Marita Moberg, deltagare på Bild&Konstlinjens Distanskurs 2019-2020