Kategoriarkiv: Löftadalens folkhögskola

Ulrika Sövig – Mitt kreativa år

Postat av
Svara

Jag är mitt i livet och kände att det var dags att bryta invanda mönster och göra något annorlunda. Därför sökte jag mig till Löftadalens folkhögskola. Att studera på distans passar mig alldeles utmärkt, då kunde jag fortsätta att jobba 50% och plugga resten av tiden.

foto på Ulrika

Ulrika i ateljen

Insikter

Det roligaste under året har varit alla utmanade och varierande uppgifter. Jag har fått en massa nya insikter och lärt mig otroligt mycket. Bland annat har jag förstått hur viktigt det är att börja med att skissa upp många olika små bilder av det motiv som jag vill måla. Det är inte alltid den första kompositionen som jag får i mitt huvud som är den bästa.

Sen har jag också tyckt det varit otroligt intressant att se på olika kända konstnärers bilder. Att riktigt gå in i djupet på deras konstverk och försöka se hur de har gjort sina penseldrag och se vilka färgnyanser de har använt. Det har fått mig att förstå hur viktigt det är med en bra komposition i en bild och att det även spelar stor roll vilka färgnyanser man använder.

Utmaningar

Jag har haft många utmaningar under året i och med att jag är nybörjare på det här med att måla. En av dom har varit att få till olika färgnyanser i mina bilder. Det har också varit en utmaning att hitta en bra studietaktik. Att förstå att den kreativa processen är något som händer inuti och som måste få ta både tid och plats.

Höstprojektet

Under höstterminen hade vi ett projekt på tre veckor där vi skulle skapa en sittyta av återbruksmaterial. Det gillade jag! Jag gjorde en pall av gamla böcker som jag är nöjd med och kan använda. (Klicka på miniatyrbilderna för att se stora bilder.)

Expressivt måleri

En annan uppgift som vi fått var att måla expressivt; Två stämningar – två kompositioner, utifrån den inre skogen. Detta blev en stor utmaning för mig, det var så många olika komponenter att hålla reda på och det tog en veckas intensivt målande för att nå ett resultat. Då hade jag lånat en idé till motivet från en annan konstnär (Rachel Williams, Dalen nedanför i boken Akvarell färglära av Ray Smith) och så valde jag att göra samma motiv två gånger i olika färger för att skapa de två stämningar – sorg och glädje- som jag valt.

Konstnärligt utvecklingsarbete – KUA

Nu under våren har vi jobbat med ett valfritt projekt. Jag har arbetat utifrån temat ”Änglarna dansar in” och skapat änglar i trä. Det är alltid intressant att följa en idé från skiss till verklighet. Det jag lärt mig är att det inte går spikrakt som på en motorväg, utan att det oftare är en snårig stig som tar en med på en spännande upptäcktsfärd och oavsett resultatet har jag fått mycket erfarenhet under resans gång.

Ulrika Sövig, Deltagare på Bild- och konstlinjen – Distanskursen 2019-2020

Tufva Ekedal – Ett konstnärligt sabbatsår

Postat av
Svara

Jag sökte mig till en utbildning i konst för att jag ville testa – jag har inte tänkt att konst kunde vara något som skulle kunna vara en framtidsdröm. Det var först när jag insåg att jag kunde utveckla det här som jag nu börjar se andra vägar framåt.

Självporträtt – Blyertsteckning av Tufva Ekedal

När jag hittade Löftadalens folkhögskola så hade de tydlig information vad som ingick i kursen och att skolan hade en hållbar inriktning. Det tilltalade mig. Jag har lätt för att lära mig nya grejer och konst har många nya infallsvinklar vilket gör det roligt.

Insikter och utmaningar

Det roligaste på utbildningen har helt klart varit helgträffarna. Att studera helt på distans kan bli lite tråkigt. På helgträffarna har vi fått testa en hel del saker som jag inte skulle ha provat på annars. Det har varit kul att få nya vänner som också gillar konst.

Kisse – Valörteckning tusch av Tufva Ekedal

Perfektionismen från gymnasiet har varit skön att släppa. Det har varit en utmaning att inte fastna i det tänket. Det har varit både det bästa och det värsta egentligen. Jag har lärt mig att inte ta mig själv på så stort allvar och det har hjälpt mig att reducera min prestationsångest.

Jobba och gå i skola samtidigt

Jag har arbetat samtidigt som jag har gått utbildningen på deltid och haft turen att få utforma julkortet för företaget 2019. Den gjorde jag helt digitalt.

Julkort – Digitalt av Tufva Ekedal

Ett verk från året som jag är särskilt nöjd med är:

Min inre skog – Akrylmålning av Tufva Ekedal

Jag har ett instagramkonto @tuf_va   där kan du se flera av mina andra bilder.

Tufva Ekedal, Deltagare på Bild- och Konstlinjen – Distanskursen 2019-2020

Hans Nilsson – Att låta bilderna och skapandet ta plats!

Postat av
Svara

Jag älskar bild och form. Jag har alltid haft ett stort behov av ett kreativt skapande och jag har alltid älskat att rita och måla. Denna passion har följt mig samt lett mig genom livet som en röd tråd.

För mig är mina bilder som ett berättande om livet. Allt från vardag till fantasi, samt en möjlighet att kommunicera och beröra. När jag berättar mina och andras historier använder jag främst tusch, akvarell och akryl men gärna alla former av uttryck.

Jag vid mitt arbetsbord

Jag finner det oerhört spännande hur starkt och direkt bilder kan beröra. Många gånger mycket starkare än ord eller text. Jag ser många paralleller till detta från mina tidigare år som dansare och fotograf, där ordlös gestaltning, samt bild och komposition lämnar stor del av tolkning åt betraktaren. Uttryck där ärlighet och passion gör mest skillnad.

Det viktigast för mig i min konst har därför alltid varit att hitta en äkthet som förhoppningsvis berör. Där betraktaren känner igen sig t.ex. i en glädje, sorg, eller humor-erfarenheter som vi alla delar och bär med oss.

Hur jag hittade till Löftadalen

Jag hörde talas om Löftadalens distansutbildning för något år sedan genom en god vän som gått utbildningen. Det lät fantastiskt spännande – att få chansen att utveckla min konst och lära mig nytt. När möjligheten dök upp tvekade jag inte och sökte direkt!

Får det vara så här roligt?

Jag har lärt mig så mycket detta år. Nya tekniker och material. Bland annat har jag blivit mycket mer bekväm i både akvarell och akryl.

En tidig uppgiften var att måla ett minne i akvarell. För varje försök vågade jag mer och förstod hur jag skulle få klarare färger och att de kom på rätt plats.

Minnen – Akvarell av Hans Nilsson

Sedan kom uppgiften att illustrera en bit ur Watership down.

Fantastiskt roligt och utmanande att hitta en bildlösning som håller sig till en bestämd ram. Spännande hur ramar både begränsar och befriar.

Illustration – Akvarell av Hans Nilsson

En till rolig uppgift var pastisch/parodi- att hitta en tvist till ett känt konstverk samt prova ett nytt material – akryl.

Nattmackan – Akryl, parafras av Hans Nilsson

Sen kom expressionismen – att läsa om konstriktningen och konstnärerna, fortsätta i akrylen, fördjupa sig i komposition, använda fläckar, och många andra insikter i målandet- SÅ KUL!

Familjepicnic – Akryl av Hans Nilsson

Det som varit och det som blir

Det viktigaste och roligaste detta skolår har varit att ge mitt skapande utrymme. Jag har funnit det så spännande, inspirerande och framför allt SÅ utvecklande att vara del av denna kurs. Utmaningarna, vår härliga klass med dess fantastiska positiva gemenskap, men framför allt – att få entusiastiskt stöd och feedback.

Jag känner att mitt självförtroende har vuxit med varje ny kunskap jag fått. Med alla nya insikter har jag hittat nya vägar och uppslag för hur att gå vidare, skapa nya nätverk och nå en större publik. Nu händer det!

Du hittar mig lättast genom min webbplats: www.hndb.se  – Hans Nilsson Dans och Bild

 

Hans Nilsson, Deltagare på Bild- och konstlinjen – Distanskursen 2020

Ariana Lindberg – leker konstnär på allvar

Postat av
Svara

Jag har alltid älskat och haft ett behov av att uttrycka mig kreativt och konstnärligt i olika former. När jag var liten spenderade jag mina helger med att rita, dansa i vardagsrummet, sjunga för full hals, klinka på mitt piano och spela in korta filmer med mina vänner. Då jag blev lite äldre tog dansen över och jag har svängt mina lurviga ända fram till idag, men då jag under förra året gjorde mitt koreografiprojekt på Dans- och Cirkushögskolan kom måleriet tillbaka till mig. Jag hade två månader på mig att skapa ett koreografiskt arbete och akrylmålning blev en del av min process.

foto på ariana

Ariana i ateljen

Varför Bild- och konstlinjen?

Jag tyckte det var så roligt att jag bestämde mig för att jag ville gå en kurs och lära mig mer och hittade distanskursen på Löftadalens Folkhögskola. En dansföreställning kan ta lång tid att skapa och behöver ofta involvera många personer som dansar, sköter ljus och skapar ljud. I måleriet hittade jag ett eget rum där jag kunde vara kreativ när jag ville, och jag älskade att försvinna in i det rummet, men jag ville kunna mer!

Glädje och utmaningar

Det har varit helt underbart att studera konst på heltid i år och jag har haft mängder av aha-upplevelser genom hela kursen. Framförallt har det varit ovärderligt att få lära sig hur olika tekniker och metoder skapar olika uttryck, även om det är samma person som håller i penseln. Jag har fått bygga mig en jättefin verktygslåda där jag kan plocka fram olika tillvägagångssätt vid olika tillfällen, beroende på vad jag vill förmedla eller vilket humör jag är på.

foto på Arianas ateljeplats

Min ateljeplats

Utmaningar har också funnits under kursens gång. Då vi haft tekniska övningar har jag fått öva mitt tålamod, eftersom en del av mig bara vill gå lös och kasta färg på en jätteduk. Men det har varit så otroligt roligt att se när övning gett resultat, ibland har jag kommit över trappsteg och känt en wow-känsla i hela kroppen.

Mest nöjd hittills är jag med mina illustrationer i akvarell och tusch som är gjorda utifrån minnen.

Den första illustrationen kommer från ett tidigt minne då jag och pappa gick i den skog vi kallade ”trollskogen” vid min familjs gamla landställe i Blåningsmåla i Blekinge. Den andra illustrationen kommer från ett minne under en resa med min vän Jennifer. Vi åkte med båt till en liten ö i Grekland och sent på kvällen var där en helt magisk stjärnhimmel.

Tankar framåt

En viktig plats för mig under denna process har varit min studio i Creative Gallery i Stockholm. Det är ett helt underbart konstnärskollektiv med gemenskap och många olika uttryck samlade under samma tak, allt mellan musik och måleri. Det har passat mig finfint och varit ett sätt att få ”leka konstnär”. För frågan har hela tiden funnits hos mig, när blir man konstnär? Och jag tror att svaret på den frågan för mig just är: börja lek konstnär, på allvar!

Min process går att följa på instagram: @worksbyariana
Du kan också besöka min webbsida: linktr.ee/arianalindberg

Ariana Lindberg, deltagare på Bild&Konst Distanskursen

Anna Axelsson – Att hitta tillbaka till lust och nyfikenhet

Postat av
Svara

Vilsen i stora drömmar

Kreativiteten genomsyrar hela mitt liv. Nyfikenhet och små projekt ger varje ny dag mening för mig. Själva lärandet är en stor del av drivkraften och jag blir uppslukad och fullt närvarande när jag får vara kreativ. För några år sedan kom leran in i mitt liv och jag lärde mig att dreja. Vilket resulterade i mitt eget lilla företag och verkstad på gården där jag bor.

Min Atelje

När jag sökte till Löftadalens bild- och konstutbildning var jag ärligt talat lite vilsen. Jag hade tappat bort lusten och glädjen i mitt skapande. Jag ville ägna mer tid till måleriet men kände att jag saknade så mycket av grunderna. Jag sökte många skolor men fick avslag pga min högskoleutbildning. Ganska uppgiven sökte jag till Löftadalen och nu i efterhand är jag så otroligt glad att jag inte blev antagen till någon annan skola.

Glädjen och utmaningarna

Året på skolan har varit väldigt givande. Framförallt allt att få tid, tid till att inspireras, prova på, misslyckas, hitta rätt. Och naturligtvis alla nya material och tekniker som jag annars aldrig vågat prova på. Nya stilar och sökandet efter mitt eget uttryck.

Särskilt värdefulla har samtalen med lärarna varit och med klassen. Jag har fått så mycket bra feedback och hjälp att utveckla mig själv och mitt måleri. Alltid med lusten och glädjen som ledord. Atmosfären har varit mycket tillåtande och jag upplever att alla fått möjlighet att gå sin egen väg.

Utmaningarna har varit många. För min egen del har det varit svårt att visa upp vad jag gjort, att inte bli nöjd och inte hinna bli klar. Tvivlen har varit många men försvunnit lite med tiden. Vi har kommenterat varandras målningar och i början kändes det viktigast att någon tyckte att det blev fint men jag har försökt att jobba med själva berättelsen, vad jag vill uttrycka. (Klicka på bilderna för att se dem i stort format.)

Min väg framåt

Nu när året börjar gå mot sitt slut så har jag insett att det viktigaste inte är att jag tar mig mot ett bestämt mål utan att jag inte förlorar glädjen och lusten i skapandet. Jag har fått hjälp att tro på mig själv och hittat redskapen för att fortsätta på mig väg. Det här har varit ett av de viktigaste åren i mitt liv faktiskt.

Min drömatelje

Vill ni fortsätta följa mig så finner ni mig på: 

Vänlig hälsning

Anna Axelsson, deltagare på Bild och konstlinjen – distanskursen 2020