Cerefies projekt – Ensam i samhörighet

Jag är Cerefie Byrge, studerar på Bild- och konstlinjen på distans på halvfart. Har hållit på med konst i snart fyra år. När jag fann konsten så hittade jag något i mig själv, det något var att få vara i fred, kompromisslöst, andas, njuta, känna ett flöde. Liksom flödet med penseln eller pennan, att det bara händer något, så lätt och så flytande.

Det är så fantastiskt att vara i processen, ena stunden är jag lugn, andra stunden frustrerad över att jag inte kan, tillbaka till att jag ser att jag har lärt mig något, att jag plötsligt kan få fram det jag vill.

Utgångspunkt processen

Det första jag tänkte på av temat ”Att vara människa” var Vardag. Jag skissade bilder utifrån min vardag, hur det är att vara förälder, konstnär, musiker, brödjobb, sambo osv. Tanken fortsatte vidare, jag kom fram till att motsatser skulle vara spännande att jobba med.

Jag bestämde mig för att utgå från orden:

Sammanhang – samhörighet – gemenskap / Isolering – avskildhet – ensamhet – utanförskap.

Utifrån dom orden valde jag ensamhet, samhörighet och gemenskap och skrev texten;

”Tänk dom stunder då jag väljer att vara ensam.
När tankarna får sväva fritt och jag inte längre är på samma plats.
När jag tillåter mig själv att vara på pass närvarande att jag blir ensam.
Ensam i samhörighet och gemenskap.”

Foto på bilen Livet

Livet i akvarell

Foto på bilden Kvinnor

Kvinnor i akvarell

Foto på bilden Lekplats

Lekplats i akvarell

Så, hur gick processen till?

Jag började med att skissa streck-kroppar och olika vardagssituationer ur mitt liv, från det valde jag ut några specifika och utvecklade dom. Jag skissade thumbnails, små bilder för att kunna skissa fram snabbt.

Snart kände jag att jag kunde välja ut tre bilder, med hjälp av texten ovan.
Jag valde ut tre primärfärger i akvarell – Indanthrene blue, Raw sienna och red ochre. Gjorde en färgcirkel och testade även vad för typ av bakgrund jag ville ha i bilden, vart ljuset skulle komma ifrån osv. Till bakgrunden målade jag vått på vått för jag ville att färgerna skulle flyta in i varandra och dessutom så tror jag inte att jag har målat på det sättet innan.

Foto på processen

Processbild

Reflektion

Jag gillar samhörigheterna i bilderna, att dom flyter ihop till en helhet men trots det har sin egen historia. Jag vet inte om jag är färdig med dom än, eller om jag kommer fortsätta arbeta med dom. Kanske testar att göra bilderna i något annat typ av material, akryl eller olja, testa att måla dom på en större yta, vi får se!

Lärde jag mig något?

Självklart! Både om teknik och mig själv som konstnär. Det är spännande att se hur det går att planera en bild i huvudet och få ut den på papper. Leta i sin hjärnbank efter olika typer av kroppspositioner, hur ser det ut om ljuset kommer från ett håll eller ett annat.

Jag har också lärt mig hur roligt det kan vara att utgå endast från tre färger och vad du kan gestalta med bara tre färger.

Cerefie Byrge, Deltagare på bild- och konstlinjen – Distanskursen

Det här inlägget postades i Bild- och konstlinjen distanskursen, Elevröst och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *