Johannas projekt – Himlen är oskyldigt blå

Johannas projekt –Himlen är oskyldigt blå, det djupaste hav likaså

Jag heter Johanna Detert och är egentligen musiker. Just nu är jag i en period av återhämtning efter ett par år på en arbetsplats som inte fungerade så väl som den borde. När jag slutade där i september var jag trött, mycket trött, men trodde att det mesta skulle fungera som tidigare bara jag kom därifrån. Nu har jag upptäckt att det inte alls gör det, jag är mycket mer stresskänslig än innan och har ofta svårt att organisera mitt arbete, något som tidigare varit en av mina starka sidor. Många bollar i luften triggade mig till att prestera ännu bättre. Nu snurrar det bara runt i huvudet när jag får mycket att göra eller när jag känner att jag inte hinner med.

Tema: Att vara människa

Med detta utgångsläge skulle jag försöka gestalta ”Att vara människa”. Kaos så klart. Först blev jag helt tom, vad är det att vara människa, jag vet ibland knappt vem jag själv är längre. Sedan fick jag massor med idéer, kaos igen, så fick pausa lite.

Efter några dagar så dök Ted Gärdestads text ”Himlen är oskyldigt blå” upp. Det är en låttext jag många gånger funderat över; hur livet kan verka lätt och lekfullt när man är barn, men som ibland kompliceras något oerhört när man blir vuxen. Den idén kändes ganska relevant utifrån mitt sammanhang.

Himlen är oskyldigt blå…

Inspirerad av den texten gjorde jag två bilder. De hänger tyvärr inte samman så som det var tänkt men kanske kan jag åstadkomma det i framtida projekt.

Oljemålning - Himlen är oskyldigt blå - barnansikte ser upp

Himlen är oskyldigt blå, oljemålning

Ett barnansikte – ”Himlen är oskyldigt blå som ögon när barnen är små”. Där hoppade jag över att göra en ordentlig skiss, drog bara några blyertslinjer innan jag började måla. Kan bli så otålig ibland när jag väl fått en idé. Det straffade sig naturligtvis, jag fick väldigt svårt att få till proportioner och vinklar. Ena ögat fick jag dessutom flytta helt, men det går ju att göra när man arbetar med olja. Annars blev jag nöjd med färgerna och ljuset i bilden.

Vi flög med drakar …

Den andra bilden blev en strandbild – ”vi flög med drakar medan tiden flöt iland”.

Blyertsskiss barn som leker med drake på strand

Vi flög med drakar medan tiden flöt i land, Blyertsskiss

Till denna gjorde jag först en ordentlig skiss i blyerts, sedan en akvarell som inte alls blev som jag tänkte. Färgerna flöt ut och in i varandra och det blev väldigt jobbigt, jag vet ju hur fint folk kan måla i akvarell. Jag fick bryta ihop och gå över till oljefärgerna som ofta är mer samarbetsvilliga.

Formatet (mindre än A5) var i minsta laget för min del i alla fall, kändes lite för klumpigt med oljefärgerna där, jag borde ha förstorat upp motivet lite. Flickans andra ben ska kompletteras med, det blev lite för tjockt med färg på stranden.

Gräset blev till slut stenar, det var riktigt roligt att måla sådana och himlen blev inte alls så blå som barnaögon borde vara, men sådant kan hända i en kreativ process. Alla barnaögon kanske inte får vara så blå heller.

Johanna Detert – deltagare på Bild-och konstlinjen – Distanskursen

Det här inlägget postades i Bild- och konstlinjen distanskursen, Elevröst, Löftadalens folkhögskola och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *