Hjälpsamma insikter

Ett skapande fritt från behovet av inspiration

Så du har bestämt dig för att, eller överväger, att studera konst. Bra. Detta beslut kanske har kommit med ringande bifall eller stor skepticism från nära och kära. I vilket fall är du här.

Oavsett om du siktar på en karriär av skapande eller om det här är en paus i vardagens bestyr är det ett stort beslut. I de flesta fall (tror jag)  betyder det att du insett att ditt skapande ger mening och utlopp även om det bara är synligt för dig själv och det räcker gott och väl.

Jag personligen har tagit lång tid på mig att ta det här på allvar, att jag skulle duga som konstnär. Jag bestämde mig för att bli tatuerare för ca 1,5 år sedan. Då gjorde jag det första motivet jag blev nöjd med, jag tänkte ”det här kanske kan gå ändå!”. Ett halvår senare sökte jag in till två av Löftadalens distanskurser. Jag kommer ihåg hur konstigt det kändes, efter 10 års arbetande, att jag skulle studera konst på heltid.

Det är enkelt i början. Man går in i skolans värld med entusiasm, det är ju en ny början och man har planer och förväntningar på det okända likväl som en visuell bild på ens annalkande framsteg och tillväxt.

Men, mina kära vänner, vi är konstnärer och eftersom vi ser världen genom en lins av skildring är det lätt att även se sig själv genom förskönande filter och glömma bort att vi är människor. Vad händer när inspirationen och lusten försvinner? Vi ska ju trots allt skapa något ur intet, färg på vit bakgrund, linjer som enbart existerar om ditt huvud visar handen hur den ska röra sig och det kommer inte alltid som rinnande vatten.

Det är svårt att komma till punkten då man inte längre behöver en gnista av inspiration för att skapa. När du kan sätta dig vid ditt skrivbord och helt enkelt bara ”göra” utan att redan från början av tavlan, motivet, designen, skulpturen, broderiet etc etc ha en överväldigande känsla av känslor. Det går, kanske inte alltid, men det går.

Om utbildningen har gett mig något är det stöd och uppmuntran gångerna det tagit emot, drivkraft av att se mina klasskamrater lyckas i sina skapanden och att genom uppgifter hitta sätt att prestera utan lusten att göra det.

Då kanske man kan fråga sig; ”vad är poängen med att skapa konst utan att känna något, utan att ha lust?”. Poängen är att det GER lust. Att skapa något, vad som helst, kommer att driva dig vidare. Något du påbörjat kommer ge dig nya tankar. Allt du testar, även om det blir skit, kommer lära dig något och till slut kommer det ge dig ett kreativt självförtroende, något som är ovärderligt.  Mina lärare har lärt mig att även om mitt projekt blev skit betyder inte det att JAG är skit, den finaste insikten jag fått på åratal. Personen som är svårast att imponera på kommer kanske alltid att vara en själv.

Oroa dig inte; förväntningar kommer inte hålla, planeringen går åt helvete, självkänslan slår i botten men att gå igenom de här stegen är bara till för att lära dig det vackra i att perfektion inte existerar. Du är människa, du är konstnär, du gör fel.

Och tacka fan för det.

Rickie Krekula, Bild- och konstlinjen Distanskursen samt Projektkursen

Rickie på Instagram: https://www.instagram.com/rickie_krekula/

 

Publicerat i Bild- och konstlinjen distanskursen, Elevröst | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Öppet hus 2018 – PopUp utställning och porträtt

Årets öppet hus blev väldigt spännande för Vivi och mig som arbetar med Bild- och konstlinjens alla varianter. I år sammanföll nämligen distansdeltagarnas kursträff med Folkhögskolans Öppet Hus som firade folkhögskolans 150 år.

Vi passade på att lära ut utställningskunskap och porträttmåleri och båda klasserna fick göra sin egen PopUp-utställning som du kan se här på bloggen.

Distanskursen utställning

Distanskursen fick visa sina verk i salen där vår allmänna information fanns. De fick bestämma helt själva hur de ville ha utställningen och den blev mycket uppskattad.

Bild- och konstlinjen som är på skolan har sina egna utställningsväggar och för första gången fick även de göra en utställning helt själva.

Under själva Öppet Hus var alla deltagarna fullt upptagna med att teckna och måla porträtt. Aktivitetsnivån var hög hela dagen och det blev många undersökande bilder på modellen vi hade den dagen.

Mycket händer på en folkhögskola på våren och det är knappt att jag hinner med att berätta. Vi planerar en resa för att måla i och upptäcka Amsterdam, vi redovisar vårens KUA-projekt som du snart får läsa om här på bloggen och vi avslutar med en större utställning mellan den 4 – 14 maj. Jag ska intervjua och anta deltagare till hösten och deltagarna har två gästlärare till att lära av innan terminen avslutas med Friluftsmåleri i maj.

Det är som alltid fantastiskt att få delta i människors utveckling och framtidsdrömmar. De första deltagarna har redan fått besked om att de blivit antagna till önskad utbildning på högre nivå, andra väntar otåligt och kanske lite nervöst på att få höra något. Om du är redo att släppa trygga hörnan och ge dig själv ett år fullt av lärande inom många olika tekniker och material så våga söka till Bild- och konstlinjen 2018-2019. Ansökan stänger den 1 maj och det finns platser kvar!

Brita Wanngård
Kursansvarig

Brita Wanngård, Kursansvarig Bild- och konstlinjen

Publicerat i Bild- och konstlinjen, Bild- och konstlinjen distanskursen, Kursinnehåll, Löftadalens folkhögskola, Öppet hus | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Kvinnor i konsten med gästlärare Henric Westlund

Återigen har vi haft Henric som gästlärare på Bild- och konstlinjen, Såhär berättar han om veckan som varit:

En intensiv vecka med modellmåleri. En dags sittande ställning med uppgiften att överdriva färgtoner och en dags stående ställning med uppgiften att undersöka färgtoner i de gråa spektrat.

Fanny målar modell

Modelldagarna hade innan dess inletts genom en övning i modellteckning med kol där samtliga deltagare fick turas om att sitta modell i en och samma ställning och fortsätta teckna på samma bild även då modellen bytts ut.

Det bjöds också på föreläsningar och bildspel om förra årets venedigbiennal med fördjupningar i några av konstnärerna, såsom Sheila Hicks, Mariechen Danz
och Judith Scott. Även Damian Hirst omtalade utställning i Venedig ”Treasures from the wreck of the unbelievable” togs upp.

modellmålning

Grå modell

Vi såg på filmen Speglingar av Sara Broos som handlar om relation med hennes mor, konstnären Karin Broos, och samtalade även om hur kvinnor framställts i konsten (med texter och bilder som underlag, vilka delats ut till deltagarna).

En resa till Varberg hann vi också med. Där såg vi den fantastiska föreställningen Halland Lovestories.

Många fina målningar gjordes och här kommer några av alla de målningar som gjordes.

Henric Westlund, Gästlärare Bild- och konstlinjen Löftadalens folkhögskola

Som alltid är det fantastiskt att få upptäcka hur mycket en vecka med gästlärare kan ge.

Brita Wanngård, Kursansvarig Bild- och konstlinjen

Publicerat i Bild- och konstlinjen, Gästlärare, Kursinnehåll, Löftadalens folkhögskola | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Blogginlägg av Cerefie Byrge

Det känns som en evighet sen jag började på Bild- och konstlinjen. Jag minns nästan inte vad jag har gjort, vad vi har gjort. Men när jag kollar igenom Ateljésamtalet så kan jag se att jag har hunnit med en del. Saker som jag då tyckte var nytt och kanske lite läskigt, men som nu känns mer självklara. Kanske är det därför jag inte minns vad jag har gjort, för att det har blivit mer självklart och en del av mitt skapande och min konst.

Cerefie i sin atelje

Varför sökte jag Bild- och Konstlinjen på distans?

När jag våren 2017 sökte Bild- och konstlinjen så kändes den perfekt för mig. Att det var vad jag behövde för att komma vidare i mitt konstnärskap. Jag kände mig redo att utforska mer, utmana mig själv på ett nytt plan. Och det var dessutom perfekt att den var på distans och halvfart, för det var precis vad som jag kände skulle passa bra. Jag ville inte flytta, men jag ville plugga konst. Toppen helt enkelt!

Första uppgiften

Första uppgiften var att göra ett självporträtt, jag hade aldrig gjort ett självporträtt innan. Jag minns det som att jag blev rätt stressad, men jag gjorde det. Jag gjorde ett som inte alls såg ut som jag, jag gjorde ett som skulle beskriva hur jag kände, vem jag är. Jag kallade porträttet “Eld i huvudet”

kritmålning

Cerefie – Eld i huvudet

Vad har jag gjort/lärt mig?

Året som har gått, utbildningen, har gett mig massor. Jag har släppt på spärrar, vågat öppna mig mer, ge mer av mig själv, kommit längre i mitt sökande efter mig själv.

Jag har fått lära mig olika typer av sätt att jobba på, t.ex. måla med kaffepulver, måla med tusch mha  en tråd, bildkombinationer, kontur teckning, olika typer av material t.ex. olja som jag trodde att jag inte skulle tycka om, men som jag älskar nu!

Jag minns att jag i perioder har suttit och skissat människokroppar till sent på kvällen, gjort fler och fler, försökt få en upplevelse av hur proportionerna ser ut.

Under en period jobbade vi under temat “Speglingar” och det temat fick mig att fundera så mycket över vad som speglar mig och vilka speglingar jag ger. Det blev så mycket större än bara en målning som sen skulle lämnas in.

Här under är: Bild kontur teckning, tusch målat med tråd och oljekrita, Spegling-uppgift och kaffepulver- och kolmålning.

Min konst i det här

I min konst ingår det mycket av mig och min vardag. Och det är just det som är så viktigt med konst, med min konst. Jag vill berätta något mer med mina bilder än bara själva bilden. Jag utgår mycket från färgkombinationer, jag vill att färgerna ska samarbeta och trivas.
Med hjälp av den här utbildningen har jag fått bättre gunder för att kunna uttrycka det. Jag har vart tvungen att öva och öva och öva och lämna in processbilder, få feedback av både lärare och klasskamrater.

Här under är ett porträtt i olja och en målning i akvarell.

Det kämpiga i processen

Många stunder har varit jättejobbiga och svåra och jag har ställt höga krav på mig själv, men det är ju en del av processen. Jag tror inte att tvivel måste vara något dåligt, utan det kan helt enkelt vara sunt. Jag tror inte att det är fel att ställa krav på sig själv heller, utan det hjälper till så att man kommer vidare, men det får inte vara orimliga krav!

Självporträtt

Vi fick en uppgift i början av året (2018) där vi skulle måla med olja och sen fick vi välja bland några alternativ vilket motivet skulle vara. Jag valde då självporträtt. Det har varit en spännande utmaning och väldigt tillfredsställande. Det har varit riktigt kul! Jag har tittat på en del youtube-klipp för att lära mig hur oljemåleri fungerar, men mest har jag bara testat och det har funkat. Sen får vi se hur målningarna ser ut om 10 år, kanske har det blivit sprickor, kanske håller dom fortfarande, haha.

Jag gillar att måla självporträtt, att få till blicken, att få se mig själv.

oljemålning

Cerefie – Självporträtt i olja

Det här självporträttet i olja är det första självporträtt jag gjort och första gången jag använder olja. Och det syns att jag har målat mig själv! Det är ju faktiskt fantastisk. Jag är nöjd och jag kan se att jag har utvecklats otroligt mycket under året på Bild- och Konstlinjen distans. Hurra!

Cerefie Byrge, Bild- och konstlinjen Distanskursen

Publicerat i Bild- och konstlinjen distanskursen, Elevröst, Kursinnehåll | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Processen viktigare än resultatet

Bild och konst på den här nivån var helt nytt för mig när jag började på folkhögskolan i höstas. Jag sökte enbart för att prova på att utveckla en annan konstnärlig sida av mig själv, och det blev – och är – fortfarande en spännande, om än ibland jobbig, resa.

I rollen som musiker känner jag mig trygg, jag kan förhålla mig till det mesta inom det området, jag vet vad jag behärskar, vad jag inte kan, vad jag tycker om etc. Här kom något helt nytt och jag famlade ordentligt i början. Jag visste inte hur jag skulle tänka, hur jag skulle närma mig uppgifterna, och jag hade fantastiska bilder i huvudet som jag absolut inte kunde få ner på papper. Ibland var uppgivenheten stor och jag undrade om det verkligen var något för mig. Det kändes som om jag stod vid ett fönster och tittade in i en värld jag absolut inte hade tillgång till men som lockade så mycket. Men med ”processen är viktigare än resultatet” som ledord kom jag igenom hösten, det blev mycket process, framför allt en inre och väldigt lite resultat.

Under våren fick vi börja måla med olja och det var som att saker äntligen föll på plats.

Här hade jag färger som jag trivdes med och jag blev nöjd med bilderna. Stegen var nu lätta in till min lilla ateljé. Jag målade djur, en bild per kväll och jag kände hur jag växte. Självförtroendet kom och jag fick nu någon slags punkt att utgå ifrån. Utifrån den kan jag nu testa mig fram, komma vidare, experimentera och våga misslyckas. Jag har tagit ett kliv in genom fönstret och är på väg!

Johanna Detert

 

Johanna Detert, Bild- och konstlinjen distanskursen

Publicerat i Bild- och konstlinjen distanskursen, Elevröst | Etiketter , | Lämna en kommentar

Konstnärligt utvecklande på Bild- och konst Distanskursen

Så härligt att åter arbeta med min konstnärliga sida. Tecknandet och målandet har mer eller mindre legat på is sedan tonåren så jag kände mig väldigt ringrostig och stapplande i början av utbildningen. Studierna på Bild- och konstlinjen har fått mig att fokusera mer på det konstnärliga och nu ägnas dagarna verkligen till att realisera en massa kreativa idéer som legat och grott på alla möjliga fronter.

Studier på distans fungerar väldigt bra, fastnar jag är det bara att prata med Vivi eller Brita så får man tips och uppmuntran till att komma igång igen. Det där med ett vitt papper är ju inte alltid så lätt i starten har jag märkt. Ibland kan jag dessutom fastna mitt i målningen när jag skall ha in något nytt i bilden. Så det är underbart att få feedback som gör att man kommer vidare i sin process. En del i processen handlar också om att våga göra fel och att värsta fall börja om från början. Den biten har jag en del att arbeta vidare på.

Blind konturteckning av Madeleine

Självporträtt blyerts Madeleine

Vi hade en ”tuff” start med att måla självporträtt. Det var en verklig utmaning att börja studera sitt eget ansikte och få ut det på ett papper. Resultatet kan man diskutera men blind och ren konturteckning var bra övningar för släppa sina hämningar och krav på sig själv.

Måla fritt till musik

Det här med att komma igång med sin kreativitet är inte alltid så lätt. En av våra övningar gick ut på att inspireras av musik genom att måla spontant till en låt. Fungerar väldigt bra när man råkar få idétorka.

Olja något nytt, svårt och utmanande 

Det är kul att låta fantasi och färg få flöda

Madeleine – collage

 

 

Madeleine Ekman Boldizar, Bild- och konstlinjen på distans

Publicerat i Bild- och konstlinjen distanskursen, Elevröst, Löftadalens folkhögskola | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Gästlärarvecka med Henric Westlund

Då och då hälsar gästlärare på hos Bild- och konstlinjen på Löftadalens folkhögskola. Två veckor under våren kommer Henric Westlund från Ransäter och inspirerar och undervisar deltagarna i ateljén.

Henric Westlund

Henric har många strängar på sin lyra och hjälper lyhört deltagarna vidare genom sina ibland första steg i en teknik eller grunder kring perspektiv, färg och komposition.

Senaste veckan så var det oljemåleri och stilleben som stod på önskelistan. Deltagarna på utbildningen är med och bestämmer till viss del innehållet och nu var det dags för material som kan vara bra att ha för ansökningar. Såhär berättar Henric:

Vi har startat dagarna med en stunds historisk genomgång av stillebenkonsten. Från egyptiska gravkammare, romerska mosaiker och medeltida kristen symbolik,  via renässansen och 1600-talets utveckling av illusion- och stoffmåleri, till 1800-talets frigörelse av färg och form samt det senaste århundradets totala förändringar av konstens möjligheter.

Inspirerade av programmet Konstnärsdrömmar från BBC så blev det en vecka med personliga stilleben och arbete under viss tidspress.

Stillebenmåleri

Deltagarna har fått ta med eller välja ut saker som kan vara personliga just för att öva på stilleben. Stilleben kan föreställa saker som egentligen berättar något annat, ibland kan det till och med vara som ett personligt porträtt. Som betraktare kan vi kanske ana lite om personen som målat bilden.

Ett personligt stilleben

En normal vecka avslutas med genomgång av allas bilder och ofta tips och tricks hur man kommer vidare eller kan göra annorlunda.

Nu står bilderna och torkar i sina fack och deltagarna på Bild- och konstlinjen är fullt upptagna med sina projekt eller Konstnärliga utvecklingsarbete s.k. KUA-arbete. Vi kommer att berätta mera om det längre fram!

Brita Wanngård, Kursansvarig för Bild- och konstlinjen

Publicerat i Bild- och konstlinjen, Gästlärare, Kursinnehåll, Löftadalens folkhögskola | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Eva bloggar om Bild- och konstlinjen på distans

Jag tycker om ensamarbetet på distanskursen. Det ger mig tid till reflektion.

I folkhögskolevärlden ligger inte fokus bara på prestation. Våra underbara lärare, Vivi och Brita, ger tydliga signaler om att det är viktigt att ta hand om sig själv och sina medmänniskor för att kunna utvecklas inom konsten.

Jag har ofta tagit det jag gjort och mig själv på ett för stort allvar. Idag tänker jag annorlunda.

kvinna som står i en atelje

Eva i sin atelje

 

En bra studiemiljö hemma

Eftersom jag i vanliga fall har ett statiskt och fysiskt påfrestande arbete har jag köpt in ett höj- och sänkbart skrivbord och bordsstaffli för att få en bra ergonomi.

Vivi och Brita har tipsat om bra konstmaterial och böcker som ligger framme. Jag har en byrå med korgar fyllda med papper, block, färger och annat bra att ha. På byrån står det burkar fyllda med penslar, målarknivar mm. På väggen hänger en mood board.

Vilken lycka att bara titta in i rummet.

Njuter av stunder

Ibland får jag nypa mig själv för att förstå att jag inte drömmer. Känslan kan komma när jag med en kopp kaffe i handen planerar hur den nya uppgiften ska lösas. Jag har sällan problem med att komma igång med en uppgift. Huvudet är fullt med ideer och förväntningarna är stora.

Lycka är att stå vid staffliet och låta en bild växa fram. Jag är i mina ögon, mina händer och  min fantasi. Allt annat slutar att existera.

Feedback

När det kommer ett mejl där det står att Vivi har lämnat en kommentar, då vet jag att hon har tittat på mitt arbete. Hon skriver noga genomtänkt, inspirerande och ger konkret feedback.

Så kul att få! Varje gång!

Träffarna på skolan ser jag också alltid fram emot, då man får en chans att lära känna varandra, ställa frågor och ha kul ihop. Det är en förutsättning för att samarbetet på google drive ska fungera.

Vi kursare samarbetar också på google-drive. Vi delar ut stjärnor eller önskningar till varandra. Det är en utmaning att ge kommentarer på andras arbete och det värmer att få stöd och hjälp.

Jag testar de goda råd jag får och jobbar vidare med bilden. 

Ibland går det trögt

Men, när är man klar med en bild?

Tänk att det ska vara så svårt att vara nöjd.

Vivi har tipsat mig att lämna bilden ett tag, för att sedan se den med nya ögon. Det behövs oftast bara en kort paus och så ser jag vad jag behöver göra. Ibland måste jag sova på saken.

Vissa gånger bestämmer jag mig för att den är bra eller ger upp pga tidsbrist. Ibland finns inte kunskapen hos mig. Jag behöver öva mer, experimentera, göra om och våga göra fel.

Bilder som jag är nöjd med (teknik, uppdrag):

  • Collage med tuschat papper – Ljus och skugga
  • Akrylmålning, spegla musiken i ett berättande
  • Tuschmålning, mellan uppdrag
  • Akrylmålning, spegla musiken i ett berättande

Framtiden

Innan kursen hade jag haft en paus med målning och teckning sedan jag var tonåring. Nu kommer jag aldrig att sluta teckna och måla. Det är ett fantastisk tidsfördriv.

Eva Saarinen, Bild- och konstlinjen Distanskursen

Publicerat i Bild- och konstlinjen, Bild- och konstlinjen distanskursen, Elevröst | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Karin berättar om Bild- och konstlinjen på distans

Nu har turen kommit till oss distanselever att skriva var sitt inlägg här i bloggen.

När jag ser tillbaka på tiden som gått sedan starten, ser jag hur mycket vi gjort. Det har varit en fantastisk tid, både träffarna på skolan och arbetet hemma i min egen ateljé.

Fördelen med att gå en distansutbildning i konst och bild tycker jag är att jag får en vana att vara kreativ och skapande i min vanliga hemmiljö, inte bara när jag befinner mig i skolmiljö. Chansen är då stor att jag fortsätter mitt skapande arbete även efter utbildningens slut. Det ser jag som en enorm fördel, att bli van att vara en självständig konstnär som kan driva mig själv framåt. Och så underbart det är att ha en egen ateljé hemma! Älskar att gå in där! Känna doften av färger och veta att här kan jag jobba ifred och utan att behöva plocka undan. Såhär vill jag alltid ha det!

I oktober hade vi några veckor med temat “Spegla musiken i ett berättande”. Vi skulle välja ut vår favoritmusik och sen måla spontana bilder till varje låt. Detta arbetssätt var nytt för mig och så kul och lättsamt! Låta musiken inspirera till bilder och sen se vilken berättelse som vill “träda fram”. Så skönt och befriande att följa flödet och inte planera en massa. Fritt från prestationskrav!

Ur dessa bilder kom en berättelse om en fängslad man som på olika sätt fann en väg till att bli fri och handlingskraftig igen.

Denna arbetsmetod kommer jag att fortsätta med då och då framöver, som ett härligt komplement till andra sätt att skapa bilder på.

Just detta att vi har fått pröva många olika sätt för att komma igång att skapa bilder på är jag väldigt glad för! Det är en skatt att ha med sig framöver!

foto på deltagare på bild- och konstlinjen

Karin T på Bild- och konstlinjen på distans

Karin Torstensson, Bild och konstlinjen distans

Publicerat i Bild- och konstlinjen, Kursinnehåll, Löftadalens folkhögskola | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Solveig Lind ställer ut i St Lars

Ibland får man som lärare vara med när deltagare har separatutställning och just nu har Solveig på årets Bild- och konstlinje en utställning i St Lars kyrka här i lilla Åsa.

Solveig ställer ut

Sedan ett par år tillbaka har vi ett samarbete med St Lars kyrka – som gärna ställer ut konstnärer med anknytning till Åsa. I år kommer två av våra deltagare att ställa ut och vi börjar med Solveig som ställer ut nu i februari.

bild på poster

Solveig har många års erfarenhet och utbildningar bakom sig och har nu gett sig hän helt med ett år på Löftadalens folkhögskola och Bild- och konstlinjen. Ett år som hoppeligen leder till fler målningar och fler utställningar nu när hon har tid att måla mer.

Det här är bara ett litet axplock av hennes oljemålningar. Om du besöker St Lars kyrka så får du se flera. Välkommen !

Brita

Brita Wanngård
Kursansvarig

Publicerat i Bild- och konstlinjen, Löftadalens folkhögskola | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar