Ett år med fokus på det egna skapandet

Mitt namn är Anna och jag studerar på Bild- och konstlinjen Distans. Jag går på utbildningen för att utvecklas i mitt konstnärliga arbete och för att fylla i tidigare kunskapsluckor kring material och teknik. Att studera på distans passade mig utmärkt detta år för att jag önskade vara flexibel, både vad gällde studieort och studietider på dygnet.

Min arbetshörna på landet

Roligast

Det roligaste under året har varit att få fokusera på sitt eget skapande och att få träffa andra skapande människor (både via datorn/mobilen och på helgträffarna). Det bästa har varit att få så mycket handfasta tips, råd och kunskap från våra erfarna lärare.

Utmaningar

Den största utmaningen har varit att arbeta snabbt. Detta är något vi övat mycket på (iaf jag 🙂 Vilket också varit väldigt nyttigt. Att inte fastna i en bild, eller i ett visst steg, längre än nödvändigt. En annan utmaning har varit att visa upp alster man kanske inte är helt nöjd med alla gånger, sådant som är under arbete eller som känns ofärdigt.

foto på teckning

Självporträtt, Blyertsteckning – Anna Johansson

I början av utbildningen fick vi nöta valörer en hel del. Det har varit en bra repetition. Att hela tiden titta efter ljusaste/mörkaste delarna i ett motiv och hitta mellantonerna. Jag har under året även återupptäckt finessen med att arbeta med blyerts. De senaste åren har jag främst tecknat och skissat med tuschpenna, men det är en skön känsla att kunna sudda ut och börja om med en viss detalj 😉

Kroki, Contekrita – Anna Johansson

Tack vare bildresurser på nätet har vi haft möjlighet att öva krokiteckning på hemmaplan. Överlag får vi mycket kunskap genom resurser som är enkelt och gratis tillgängligt via nätet, vilket är ett väldigt bra komplement till lärarsamtal, uppgiftspapper och kurslitteratur.

Miniatyrskisser – Anna Johansson

I det väldigt lilla formatet (här ca 5 x 4 cm) går det snabbt att testa sig fram vad gäller både komposition, valörer och färger. Här är skisser från en uppgift som handlade om pastisch och parafras där jag utgick från bilden ”Egyptiskt kupolhus” av Ivan Aguéli.

Anna Johansson, Deltagare på Bild- och konstlinjen – Distanskursen

Markus Lindholm på distanskursen

Vem är jag

Jag heter Markus Lindholm och har tidigare jobbat som soldat och gruppchef. Ett yrke som fostrade värdefulla egenskaper så som viljestyrka, problemlösning och arbetsmoral. Yrket lämnade dock väldigt lite tid tillövers för min riktiga passion, det kreativa skapandet. Därför valde jag att lämna livet som soldat och helhjärtat arbeta som illustratör.

Jag har arbetat med ett flertal längre projekt så som barnböcker, samt varit med som lärare och utbildat. Utöver det har jag arbetat mycket med illustrationer och att hjälpa andra visualisera sina drömmar och förverkliga deras idéer.

Min ateljé, Jag i min ateljé efter 22 timmars tecknande

Varför studera på distans

Jag valde att studera på Löftadalens folkhögskola distanskurs för bild och konst helt enkelt därför att det passade mig bra. Jag hade väldigt få möjligheter att flytta runt i Sverige för att göra några studier och min atelje har jag redan i hemmet med all utrustning jag behöver.

Utmaningar under utbildningen

För mig var den riktiga utmaning att arbeta med akvarell och akryl då jag tidigare endast arbetat med digitala illustrationer. Det har dock varit väldigt lärorikt och givit mig nya metoder att arbeta med i den digitala världen vilket har varit väldigt värdefullt.

Astronaut, Studie om kroppen i rörelse

Pastisch av Van Gogh, självporträtt

Expressionism, Studie i att uttrycka sig i färg

Du kan hitta mig på

https://www.facebook.com/AartWolf/

http://aartwolf.se/

Markus Lindholm, Deltagare på Bild- och konstlinjen – Distanskursen

Anna Stenkulas projekt – Oändlighet

Jag har efter en omställning av mitt liv hamnat i en ny vardag där jag försöker samla ihop alla mina gamla och nya erfarenheter. Projektet ”Att vara människa” på Bild-och konstlinjen – Distanskursen har hjälpt mig att komma ytterligare ett steg i att landa i tillvaron.

Processen: Från Rörelse till Utgångspunkt och sedan Oändlighet

Rörelse

Rörelse är för mig det som säger mest om en människa. Kanske främst den fysiska rörelsen i förhållande till rumsligheten men också tankens rörlighet.

Jag började med att skissa på en rörelse i förändring från stillhet till aktivitet som också skulle uttrycka den inre känslan hos en gestalt, från instängdhet till befrielse.

Valde att jobba tredimensionellt med metalltråd som jag tycker ligger nära den tecknade linjens uttryck.

bild på skulpturer av människofigurer i rörelse

Rörelse – skulptur

Utgångspunkt

Blev osäker på om detta var rätt sätt att jobba så jag började tänka mer utifrån mig personligen. Dels den fast punkten som är så viktig för mig att bygga upp och utgå ifrån. Dels perspektivet som gör att man har något att förhålla sig till. Utan horisonten känner jag mig instängd. Horisonten öppnar upp för oändligheten.

Skissade på en triptyk med en kvinnogestalt, statiskt återkommande i tre olika miljöer. Men innan jag hann utveckla den bildidén mer fortsatte mina funderingar kring ”Att vara människa”.

blyertsskiss till triptyk

Utgångspunkt – skiss till triptyk

Oändlighet.

Varje morgon till och från mitt arbete promenerar jag bland en massa stressade människor. Mitt i denna morgonstress har jag hittat ett lugn genom att stanna för röd gubbe. Tar de stunderna som en möjlighet att pausa och landa i mig själv. En människa kan inte leva ensam, vi är alla mer eller mindre beroende av varandra, en del av en enhet. Ett slags lugn infinner sig i detta att vara en del av ett sammanhang där alla är lika värda. En rytm.

Blyertsskiss till oändlighet

Oändlighet – blyertsskiss

För att hitta några skrivna ord om detta så började jag leta bland Thomas Tranströmers dikter och hittade då ”Romanska bågar”.

ROMANSKA BÅGAR

Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna
I halvmörkret
Valv gapade bakom valv och ingen överblick
Några ljuslågor fladdrade

En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen
”Skäms inte för att du är människa, var stolt”
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.

Jag var blind av tårar
och föstes ut på den solsjudande piazzan
tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka
och Signora Sabatini
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.

Resultatet

Utifrån Tranströmers dikt skissade jag på en triptyk som med handledning från vår lärare Brita Wanngård utvecklades till att bli mer abstrakt. Jag har försökt fånga stämningen i Tranströmers dikt.

Triptyken är fortfarande under process men jag känner att den är på väg åt rätt håll. Bilderna är nu gjorda i torrpastell.

Oändlighet - Triptyk i torrpastell

Oändlighet – Triptyk i torrpastell

Reflektion

Jag fastnar lätt i detaljerna men tror att dessa måste ibland jobbas igenom innan man kan lämna dem och börja arbeta mer abstrakt. För att spänningen skall behållas i ett verk måste man veta vad man kan släppa, hur kompositionen upplevs och förenklingar kan göras. En process som man inte kan smita ifrån och som tar tid.

Anna Stenkula, Deltagare på Bild-och konstlinjen – Distanskursen

 

 

Johannas projekt – Himlen är oskyldigt blå

Johannas projekt –Himlen är oskyldigt blå, det djupaste hav likaså

Jag heter Johanna Detert och är egentligen musiker. Just nu är jag i en period av återhämtning efter ett par år på en arbetsplats som inte fungerade så väl som den borde. När jag slutade där i september var jag trött, mycket trött, men trodde att det mesta skulle fungera som tidigare bara jag kom därifrån. Nu har jag upptäckt att det inte alls gör det, jag är mycket mer stresskänslig än innan och har ofta svårt att organisera mitt arbete, något som tidigare varit en av mina starka sidor. Många bollar i luften triggade mig till att prestera ännu bättre. Nu snurrar det bara runt i huvudet när jag får mycket att göra eller när jag känner att jag inte hinner med.

Tema: Att vara människa

Med detta utgångsläge skulle jag försöka gestalta ”Att vara människa”. Kaos så klart. Först blev jag helt tom, vad är det att vara människa, jag vet ibland knappt vem jag själv är längre. Sedan fick jag massor med idéer, kaos igen, så fick pausa lite.

Efter några dagar så dök Ted Gärdestads text ”Himlen är oskyldigt blå” upp. Det är en låttext jag många gånger funderat över; hur livet kan verka lätt och lekfullt när man är barn, men som ibland kompliceras något oerhört när man blir vuxen. Den idén kändes ganska relevant utifrån mitt sammanhang.

Himlen är oskyldigt blå…

Inspirerad av den texten gjorde jag två bilder. De hänger tyvärr inte samman så som det var tänkt men kanske kan jag åstadkomma det i framtida projekt.

Oljemålning - Himlen är oskyldigt blå - barnansikte ser upp

Himlen är oskyldigt blå, oljemålning

Ett barnansikte – ”Himlen är oskyldigt blå som ögon när barnen är små”. Där hoppade jag över att göra en ordentlig skiss, drog bara några blyertslinjer innan jag började måla. Kan bli så otålig ibland när jag väl fått en idé. Det straffade sig naturligtvis, jag fick väldigt svårt att få till proportioner och vinklar. Ena ögat fick jag dessutom flytta helt, men det går ju att göra när man arbetar med olja. Annars blev jag nöjd med färgerna och ljuset i bilden.

Vi flög med drakar …

Den andra bilden blev en strandbild – ”vi flög med drakar medan tiden flöt iland”.

Blyertsskiss barn som leker med drake på strand

Vi flög med drakar medan tiden flöt i land, Blyertsskiss

Till denna gjorde jag först en ordentlig skiss i blyerts, sedan en akvarell som inte alls blev som jag tänkte. Färgerna flöt ut och in i varandra och det blev väldigt jobbigt, jag vet ju hur fint folk kan måla i akvarell. Jag fick bryta ihop och gå över till oljefärgerna som ofta är mer samarbetsvilliga.

Formatet (mindre än A5) var i minsta laget för min del i alla fall, kändes lite för klumpigt med oljefärgerna där, jag borde ha förstorat upp motivet lite. Flickans andra ben ska kompletteras med, det blev lite för tjockt med färg på stranden.

Gräset blev till slut stenar, det var riktigt roligt att måla sådana och himlen blev inte alls så blå som barnaögon borde vara, men sådant kan hända i en kreativ process. Alla barnaögon kanske inte får vara så blå heller.

Johanna Detert – deltagare på Bild-och konstlinjen – Distanskursen

Lindas Projekt – Serier – Paul Björk

Projekt och idé

Under vecka 43-45 har alla deltagare arbetat med varsitt projekt.
Jag valde att arbeta med att göra en serie. Jag och ett par vänner under sommaren hade bildat en grupp där vi designa karaktärer ihop. En karaktär som jag skapade var en liten pyssling vid namn Paul Björk. Han levde i en övergiven sommarstuga någonstans i en skog. Han har varit ensam så länge att han har börjat prata med objekt. Han har gett dem egna personligheter och är fullt övertygad att dessa saker lever. Han bestämmer sig en dag för att skriva ett brev där han letar efter en vän.

Format

Jag ville gå fullt ut och utmana mig själv så mycket det gick. Jag ville göra en serie i ett format där man måste scrolla ner (dra ner) för att fortsätta läsa istället för att byta blad. T.ex WebToons och Tapas använder sig av detta format.

Process

Från början hade jag tänkt göra tre sidor. En sida för varje vecka men efter att skissat upp den första sidan och insåg att den blev runt 30 rutor lång så bestämde jag mig för att göra en sida. Sedan var det tänkt att jag skulle göra en grov skiss traditionellt men det blev att jag gjorde alla rutor traditionellt för att sedan ta kort på dem och föra in dem i datorn.Där gjorde jag linjeart och färglade. Jag rekommenderar inte att göra det på det här sättet.

Skiss till projekt Serier - Paul Björk

Skiss till projekt Serier – Paul Björk

Jag är inte jätteförtjust att måla digitalt men min idé om upplägget skulle inte fungera traditionellt. Men detta visade sig vara mer komplicerat än väntat. Inte själva målandet utan teknologin.

Teknologi krig

Jag hade tänkt mig från början att använda mig av SAI men de har en gräns på max 10 000 pixlar. Min sida var 1000×30 000 pixlar så vi fick byta till Photoshop. Detta var ett helt nytt program för mig. Sedan bestämde min dator för att förneka min sittplats existens ett antal gånger. Programmet kraschade ett antal gånger och gjorde min fil korrupt så att jag fick börja om. Efter det funderade jag på att kasta ut datorn och ritplattan genom fönstret. Men efter mycket möda och stort besvär tog jag mig igenom det.

Exempel på rutor

Här är det slutgiltiga resultatet av början på sidan. Paul har början skriva sitt brev och berättar om sig själv och sin familj. Här får man följa hans process. Man brukar skicka bilder med brev men eftersom han inte har en kamera så har han målat bilderna själv.

Exempel av serier sidan i Projekt Serier - Paul Björk

Exempel av serier sidan i Projekt Serier – Paul Björk

Sakerna runt omkring är vad han tänker på eller berättar om. Fotstegen är en riktlinje i hans process och en riktlinje för läsarna. De går sedan över till vanliga rutor.

Tre rutor från den färdiga serier i Projekt Serier - Paul Björk

Tre rutor från den färdiga serier i Projekt Serier – Paul Björk

Här är ett lite ut klipp från längre ner på sidan. Här pratar Paul med solen medan han håller på att släcka ett ljuset han använt för att skriva sitt brev. Jag lät skuggan gå utanför rutan efter som jag tyckte det såg mycket coolt ut. “Mellan-rutan” mellan de två större bilderna är till för att lyfta fram en rörelse. I vanliga serier finns det en häftig effekt där man lyfter fram en rörelse genom att göra massa små streck runt omkring den för att göra den mer dramatisk. Det fanns ingen sådan effekt inlagd i Photoshop så jag fick göra min egen.

Resultat

Jag blev mycket imponerad över resultatet. Jag är mest imponerad över att jag hann klart med allt. Jag har förbättrat mina kunskaper i digital konst och i serie-skapande. Men för mig är det viktigaste att jag bevisade för mig själv att jag kunde ge 110% på något och det gav tillbaka mig min passion. Den här sidan är en prolog till historien om Paul så jag får se om jag fortsätter utveckla berättelsen eller om jag lämnar det här. Har inte bestämt mig än.

Hela sidan kommer läggas ut här https://www.deviantart.com/time2fantasize den 12/11 – 2018.

Linda Fagrelius Bild och konstlinjen Distanskursen