Markus projekt – Vad formar en människa

Vem är jag

Jag heter Markus Lindholm och har i åtta år arbetat som soldat innan jag valde att börja fokusera på min passion och konst. Jag jobbar främst med digital konst, och använder mig av en ritskärm och programmet Photoshop.

Gestaltning

I mitt projekt ville jag fokusera på två av de viktigaste aspekterna som formar en, inte bara som konstnär men även som människa. Dessa två aspekter är ihärdighet och passion. Två lika viktiga delar, som ibland måste växla av varandra för att man skall lyckas här i livet.

Det är någonting som gällt för mig oavsett vad jag velat fokusera på.

Metod

Jag har först jobbat med enkla snabba skisser för att arbeta fram ett koncept för mina två bilder till diptyken. Jag brukar föredra att arbeta med skisser innan jag börjar jobba digitalt. Detta för att jobba snabbare och enklare utan att involvera för mycket, så som färg och valörer.

Blyerts skiss vad formar en människa

Skiss till vad formar en människa

Därefter målade jag bilderna digitalt med hjälp av min ritskärm och programmet Photoshop. För de slutliga bilderna försökte jag arbeta mycket med digitala tekniker som skall efterlikna mer traditionellt målande.

I vanliga fall brukar jag arbeta med en annan metod som tenderar att få en mer ”förfinad” känsla. Vilket ofta resulterar i bilder som känns väldig släta och digitala, och därmed ganska uttryckslösa.

Digital bild i photoshop vad formar en människa

Koncept bild vad formar en människa

Resultat

Jag valde att göra två bilder där vardera bild skulle illustrera de två aspekterna. Mannen till vänster symboliserar ”ihärdigheten” som rastlöst ångar på och sakta går upp i rök. En känsla många kanske kan känna igen sig. Trots oavsett hur hårt man jobbar så finns det alltid mer att göra och man bränner ut sig.

Kvinnan till höger symboliserar passionen. Tanken här var att det skulle antydas att det är hennes livskraft som blöder ur henne för att föda ihärdigheten att kämpa vidare. Ihärdigheten förångas då mer, vilket resulterar i mer rök som hotar att kväva passionen. Vilket inte är långt från sanningen hur det fungerar i verkligheten. Oavsett hur mycket vi brinner för nånting, så kan det begrava oss i arbete och hota med att släcka den brinnande passion vi har för det.

Detta symboliserar mycket hur de två aspekterna fungerar, om vi inte hade passion för det vi gör hur då skulle vi orka vara ihärdiga att kämpa på trots de svårigheter som vi möter. Samtidigt, utan ihärdighet hade vi aldrig klarat av att göra de saker vi brinner för.

Lärdom

Den viktigaste lärdomen, arbeta enklare. Jag har en tendens att tappa mycket av helheten när jag arbetar med mina vanliga metoder. Med tendenser att arbeta allt för mycket på detaljer. Att jobba enklare gör det även automatiskt att man jobbar snabbare. Resultatet blir då att man klarar av att göra mer med mindre, och man lättar sin egna arbetsbörda.

 

Markus Lindholm, Deltagare på Bild- och konstlinjen – Distanskursen

Hemsida: http://www.aartwolf.se/ 

Sofias projekt – Människans inre sökande

Jag heter Sofia Lindblom och är bosatt i Skåne. Jag använder bildskapandet som ett uttryck för tankar om livet.

I mitt projekt vill jag gestalta Människans inre sökande där sökandet är en illusion. Vilket innebär att vi inte behöver söka, utan vi är redan ”hemma” från födseln.

Teknik och förberedelse

Jag har valt oljepastellkritor. En teknik som är ganska ny för mig.

Jag letade först efter texter, dikter som berörde mig. Jag gick på olika utställningar. Där letade jag upp tavlor och skulpturer med temat sökande. Jag letade fram gamla skisser och skapade nya.

Jag la ut alla mina skisser och även andra bilder som hörde ihop i tre olika grupper. Till varje grupp hade jag även olika texter. Den första gruppen handlar om barnets sökande efter vem det är och varför hen är här.

Till denna grupp hade jag valt Nils Ferlins dikt ”Du barfotabarn i livet”. Därför att för mig skildrar den just vilsenhet över att inte förstå och veta vem man är. I ursprungsskissen hade jag bestämt mig för ett barn som sitter i skogen och kommunicerar med en duva. I den färdiga målningen ändrade jag barnets utseende och målade dit en uggla istället. Där ugglan speglar barnets visdom som barnet bär inom sig.

Nästa grupp handlar om människans sökande efter kärlek. Här funderade jag först på vad kärlek är för mig. Jag valde att fokusera på självkärlek. Det är ingen självklarhet för alla det kan vara både härligt och så svårt att älska sig själv.

Jag hade flera olika texter om kärlek. Det var svårt att hitta rätt bild som uttryckte det jag ville förmedla. Jag ville få med en gravid kvinna och ljuset. I den första bilden var det en enhörning som representerade ljuset. Jag ville ha en mer jordnära stil så det fick bli en gravid kvinna som sitter vid en öppen eld istället. Där elden ger kraften att se sanningen att du är alltid i kärlek. Den gravida kvinnan representerar kärleksfröet.

Den tredje gruppen handlar om människans sökande efter frid. Här hade jag en akrylteckning som jag målat tidigare men som jag tyckte passade in. Texten jag valde handlar om transformationen där döden inte är slutet utan början på något nytt. Jag valde att måla en äldre kvinna som ligger i sin säng. Hon har en fjäril på handen som står för transformation.

Människans inre sökande. Oljepastellteckning

Utmaningar och lärdomar

Tekniken med pastellkritorna var svår att använda för att få fram det jag ville.

Perspektivet blev en utmaning ibland. Hur de olika föremålen förhåller sig till varandra i storlek. Även ljusförhållanden vid olika tider på dygnet och hur ljuset speglas på föremål.

Jag märkte att det var lätt att bli filosofisk kring temat. Ibland blev det en utmaning att inte fastna i känslorna.

Det jag lärde mig var olika oljepastell-tekniker. Hur färgerna kan skapa djup och perspektiv i bilden. Hur viktigt det är att undersöka verkligheten för att se hur saker ser ut. Samt vikten av att tillåta sig själv att ha tiden att skapa  och undersöka genom flera olika skisser.

Sofia-Lindblom, Deltagare på Bild och konstlinjen-distanskursen

Projektperiod: Vara människa

Under ett par tre veckor har deltagarna på Bild- och konstlinjen Distanskursen fått arbeta i ett kort projekt kring temat ”Vara människa”.

Den här veckan kommer alla deltagare att redovisa sitt projekt så nu kommer du att få se hur olika det kan vara under en projektperiod på distanskursen.

Uppgiften var att på något sätt berätta om hur det är att vara människa. Man fick välja material och eftersom uppdraget var att göra en serie bilder som hänger ihop har de flesta gjort antingen en Diptyk eller en Triptyk, det vill säga en serie på två eller tre bilder.

Till bilderna skulle en text höra till. Det kunde vara ord, musik, poesi eller något annat. Texten skulle vara så pass viktig att den tillför det lilla extra till bilderna – och såklart visas tillsammans.

Här kommer du nu få se en mängd olika projektredovisningar och uttryck!

Mycket nöje!

foto på lärare

Brita Wanngård
Kursansvarig

Brita Wanngård, Kursansvarig Bild- och konstlinjen Distanskursen

Gästlärarvecka med Nike Åkerberg

Ännu en vecka har passerat med rusande fart. Plötsligt blev det liksom första december? Hur gick det egentligen till?

I veckan har vi gästats av Nike Åkerberg. Hon har examinerats i Köpenhamn och haft flera utställningar och projekt utomlands. För närvarande är hon lärare på folkhögskolan Östra Grevie i Skåne, samt en grundskola i Lund, och jobbar även ute i Köpenhamn. Det har verkligen varit oerhört inspirerande att få ha henne som gästlärare!

Lottas ateljesamtal med Nike

Fokus för våra veckan har legat på att måla med hjälp av foton som förlagor. En teknik som flera konstnärer har skämts för att de har använt sig av, tycks det. Att ha en förlaga i form av ett foto verkar ha varit näst intill skamligt, och har gömts undan i flera fall. Till exempel har Frida Kahlo, som annars har beundrats för sin frihet och fantasi i sin konst, använt sig av foton.

Nike berättade själv om sina upplevelser under hennes konstnärligt aktiva tid. Jag slogs verkligen av vilken otrolig sexism det finns i konstvärlden. Den som man tänker sig ska vara som en fredad zon från resten av samhället känns det otroligt påtagligt. Strukturerna verkar i högsta grad leva kvar.

Konstnärerna, som trots att det funnits kvinnor som målat, har varit ett manligt dominerad yrkesgrupp. Kvinnliga konstnärer har allt som oftast hamnat i sina mäns skugga. Många har också bidragit till deras konstnärsskap. Till exempel är det vanligt förekommande att fruarna har fått måla bakgrund i sina mäns tavlor, men inte fått någon uppmärksamhet för det, såklart. Möjligheten till tid, uppskattning och genom det utveckling har också varit ett manligt konstnärsprivilegium.

Nike berättade om att hon fick höra under tiden hon var gravid, att hennes konst skulle bli ointressant för att hon efter det bara skulle måla sitt barn. Det i sin tur skulle för det första automatiskt vara dålig konst, men det skvallrar om att konstvärldens kvinnosyn fortfarande verkar låst vid att kvinnan allra mest är en moder som inte ska kunna hålla på med konst.

Pigment och akryl

Det har varit spännande att testa en, för mig i alla fall, helt ny teknik: pigment. Till en början fick vi jobba på tapet, något som kändes mycket befriande för min del. Det var ett material det fanns mycket av, och som jag av flera skäl inte kände någon respekt för. Och enkelt att använda var det. Sedan övergick vi till duk, vilket till en början kändes mycket allvarligare. En annan viktig erfarenhet av denna veckan har varit att det är väldigt skönt att ge en bild ett visst antal timmar för att sedan gå vidare. Så att man blir färdig, och kanske inte tänker igenom en bild för mycket.

Genomgång gästlärarveckan

Jag är så glad för att jag har fått möjlighet till den här utbildningen. Inte minst för att jag har hamnat i en så fin och stöttande klass! Det är så roligt att få se vad vi har åstadkommit i veckosluten. Denna avslutades med en riktigt adventig brakfika! Nu blir det att åka hem och skriva upp pigment och medium på önskelistan!

Amanda Bråliden, Bild- och konstlinjen

Vecka 46 – lerkroki och miljö

Ännu en fantastiskt rolig och kreativ vecka har passerat här på Löftadalen.

På tisdagen hade vi en halvdag med Katrin, lärare på textilt återbruk. Denna gången fick vi möjlighet att testa kroki, men på ett nytt sätt, vi använde oss av lera.

Första uppgiften var att göra en skulptur genom att endast titta på modellen, inte på leran. En svår men rolig utmaning som fick oss att komma igång. Vi upptäckte att vi alla lyckats fånga modellens uttryck utan att titta på vad vi höll på med.

Lerkroki på tork

Katrin uppmanade oss sen att försöka hitta former, linjer hos modellen som kunde inspirera oss till andra konstverk. Det blev mycket spännande skulpturer såsom skålar, päron, drakar os

Jag tycker att lerkroki var riktigt roligt och lärorikt!

Denna veckan har vi haft i uppdrag att hitta och välja en bild från en konstnär som vi tycker är extra bra på att skapa bilder av olika miljöer. På fredagen fick vi redovisa för varandra vem vi valt och varför.

Klassen hade som vanligt valt helt olika, allt från dataspelsillustratörer, filmanimeringar till både nutida och dåtida konstnärer. Att vi väljer så olika och har väldigt olika sätta att uttrycka oss är jätteroligt och inspirerande!

Miljöer gjort i kritor

Vi har också denna veckan startar ett projekt men det skall inte vara klart förrän torsdag nästa vecka. Vi ska skapa två bilder som båda representerar miljö, bilderna ska vara helt olika varandra!

Kattporträtt

Tekniken vi ska använda oss av är pastellkrita. Vi har därför denna veckan gått igenom olika sätt att använda torr och oljepastell.

Lotta Olsson, Bild- och Konstlinjen