Etikettarkiv: elevröst

Karin Torstensson – Jag lever min dröm

Postat av
Svara

Lusten att rita och måla och leva kreativt har jag haft genom alla år. Som ung ville jag bli konstnär, men vågade inte satsa på ett yrke som tycktes osäkert.

När mina barn var små och växte upp var mitt konstnärliga uttryck till stor del textilt. Jag skapade stickmönster, vävde mattor, broderade och tovade. En och annan målning blev det också. Men det textila hantverket är lättare att sticka emellan med när man har en stund över.

Lusten att göra bilder, lära mig olika konstnärliga tekniker och fördjupa mig i ett konstnärskap har aldrig lämnat mig. En dag blev det möjligt att göra detta.

Nu lever jag min dröm, mitt konstnärsliv!
karin-torstensson-min atelje

Varför Bild- och konstlinjen?

Jag gick en sommarkurs på Löftadalens folkhögskola i mixed media för vår nuvarande lärare Brita Wanngård sommaren 2014. Det var en fantastisk kurs, både innehållet och läraren! Britas positiva och livsbejakande sätt att lära ut på ett lekfullt sätt var precis vad jag behövde! Ville ha mer, drömde om att få gå deras Bild- och konstlinje under ett helt år.

Nu går jag mitt andra år på Bild- och konst distans. Att utbildningen är på distans var en förutsättning för mig. Jag kan kombinera mina studier med resten av mitt liv på ett mycket bra sätt. Trivs med att kunna planera min tid som jag själv vill. Att studera hemifrån är ett bra sätt att träna på att jobba självständigt i egen ateljé.

karin-torstensson-pastell

Glädje och utmaningar

Det har varit så berikande att pröva den ena tekniken efter den andra. Jag har lärt mig massor! Samtalen med läraren ger mig mycket, både ahaupplevelser och kunskap.

Att ta del av mina klasskamraters processer är stimulerande och ger mig en känsla av sammanhang.

Hade målat en del i akvarell och lite i olja och akryl tidigare. Nu har jag även upptäckt torrpastell och gouache. Så roligt! Eftersom jag älskar färg passar de här pigmentstarka teknikerna mig bra.

karin-torstensson-gouache1

En utmaning har varit att komma in i vanan att göra skisser. Helst har jag velat börja måla direkt. Men har insett vikten av att skissa. Det kan dessutom bespara tid i slutändan.

En annan utmaning var att måla abstrakt. Har aldrig gjort det tidigare. Där hade jag stor hjälp av min nya kunskap om komposition och intressefokus i en bild.

karin-torstensson-abstrakt

Min väg vidare

Jag älskar att leva mitt konstnärsliv. Under läsåret har vi fått så mycket med oss att det räcker för lång tid framåt. Jag är fylld av idéer, inspiration och kunskaper som ger mig en grund för fortsatt självständigt skapande.

Följ mig gärna på Instagram och Facebook: Ateljegredelin

Eller titta in på min hemsida: www.ateljegredelin.se

Karin Torstensson, Deltagare på Bild- och Konstlinjen Distanskursen 2019-2020

Ariana Lindberg – leker konstnär på allvar

Postat av
Svara

Jag har alltid älskat och haft ett behov av att uttrycka mig kreativt och konstnärligt i olika former. När jag var liten spenderade jag mina helger med att rita, dansa i vardagsrummet, sjunga för full hals, klinka på mitt piano och spela in korta filmer med mina vänner. Då jag blev lite äldre tog dansen över och jag har svängt mina lurviga ända fram till idag, men då jag under förra året gjorde mitt koreografiprojekt på Dans- och Cirkushögskolan kom måleriet tillbaka till mig. Jag hade två månader på mig att skapa ett koreografiskt arbete och akrylmålning blev en del av min process.

foto på ariana

Ariana i ateljen

Varför Bild- och konstlinjen?

Jag tyckte det var så roligt att jag bestämde mig för att jag ville gå en kurs och lära mig mer och hittade distanskursen på Löftadalens Folkhögskola. En dansföreställning kan ta lång tid att skapa och behöver ofta involvera många personer som dansar, sköter ljus och skapar ljud. I måleriet hittade jag ett eget rum där jag kunde vara kreativ när jag ville, och jag älskade att försvinna in i det rummet, men jag ville kunna mer!

Glädje och utmaningar

Det har varit helt underbart att studera konst på heltid i år och jag har haft mängder av aha-upplevelser genom hela kursen. Framförallt har det varit ovärderligt att få lära sig hur olika tekniker och metoder skapar olika uttryck, även om det är samma person som håller i penseln. Jag har fått bygga mig en jättefin verktygslåda där jag kan plocka fram olika tillvägagångssätt vid olika tillfällen, beroende på vad jag vill förmedla eller vilket humör jag är på.

foto på Arianas ateljeplats

Min ateljeplats

Utmaningar har också funnits under kursens gång. Då vi haft tekniska övningar har jag fått öva mitt tålamod, eftersom en del av mig bara vill gå lös och kasta färg på en jätteduk. Men det har varit så otroligt roligt att se när övning gett resultat, ibland har jag kommit över trappsteg och känt en wow-känsla i hela kroppen.

Mest nöjd hittills är jag med mina illustrationer i akvarell och tusch som är gjorda utifrån minnen.

Den första illustrationen kommer från ett tidigt minne då jag och pappa gick i den skog vi kallade ”trollskogen” vid min familjs gamla landställe i Blåningsmåla i Blekinge. Den andra illustrationen kommer från ett minne under en resa med min vän Jennifer. Vi åkte med båt till en liten ö i Grekland och sent på kvällen var där en helt magisk stjärnhimmel.

Tankar framåt

En viktig plats för mig under denna process har varit min studio i Creative Gallery i Stockholm. Det är ett helt underbart konstnärskollektiv med gemenskap och många olika uttryck samlade under samma tak, allt mellan musik och måleri. Det har passat mig finfint och varit ett sätt att få ”leka konstnär”. För frågan har hela tiden funnits hos mig, när blir man konstnär? Och jag tror att svaret på den frågan för mig just är: börja lek konstnär, på allvar!

Min process går att följa på instagram: @worksbyariana
Du kan också besöka min webbsida: linktr.ee/arianalindberg

Ariana Lindberg, deltagare på Bild&Konst Distanskursen

Anna Axelsson – Att hitta tillbaka till lust och nyfikenhet

Postat av
Svara

Vilsen i stora drömmar

Kreativiteten genomsyrar hela mitt liv. Nyfikenhet och små projekt ger varje ny dag mening för mig. Själva lärandet är en stor del av drivkraften och jag blir uppslukad och fullt närvarande när jag får vara kreativ. För några år sedan kom leran in i mitt liv och jag lärde mig att dreja. Vilket resulterade i mitt eget lilla företag och verkstad på gården där jag bor.

Min Atelje

När jag sökte till Löftadalens bild- och konstutbildning var jag ärligt talat lite vilsen. Jag hade tappat bort lusten och glädjen i mitt skapande. Jag ville ägna mer tid till måleriet men kände att jag saknade så mycket av grunderna. Jag sökte många skolor men fick avslag pga min högskoleutbildning. Ganska uppgiven sökte jag till Löftadalen och nu i efterhand är jag så otroligt glad att jag inte blev antagen till någon annan skola.

Glädjen och utmaningarna

Året på skolan har varit väldigt givande. Framförallt allt att få tid, tid till att inspireras, prova på, misslyckas, hitta rätt. Och naturligtvis alla nya material och tekniker som jag annars aldrig vågat prova på. Nya stilar och sökandet efter mitt eget uttryck.

Särskilt värdefulla har samtalen med lärarna varit och med klassen. Jag har fått så mycket bra feedback och hjälp att utveckla mig själv och mitt måleri. Alltid med lusten och glädjen som ledord. Atmosfären har varit mycket tillåtande och jag upplever att alla fått möjlighet att gå sin egen väg.

Utmaningarna har varit många. För min egen del har det varit svårt att visa upp vad jag gjort, att inte bli nöjd och inte hinna bli klar. Tvivlen har varit många men försvunnit lite med tiden. Vi har kommenterat varandras målningar och i början kändes det viktigast att någon tyckte att det blev fint men jag har försökt att jobba med själva berättelsen, vad jag vill uttrycka. (Klicka på bilderna för att se dem i stort format.)

Min väg framåt

Nu när året börjar gå mot sitt slut så har jag insett att det viktigaste inte är att jag tar mig mot ett bestämt mål utan att jag inte förlorar glädjen och lusten i skapandet. Jag har fått hjälp att tro på mig själv och hittat redskapen för att fortsätta på mig väg. Det här har varit ett av de viktigaste åren i mitt liv faktiskt.

Min drömatelje

Vill ni fortsätta följa mig så finner ni mig på: 

Vänlig hälsning

Anna Axelsson, deltagare på Bild och konstlinjen – distanskursen 2020

Distanskursens deltagare berättar

Postat av
Svara

Nu börjar Distanskursens deltagare berätta om utbildningen och sitt år på Bild- och Konstlinjen på Löftadalens folkhögskola. De gör det som ett inslag i Entreprenörskursen för att öva på vad som kan vara en viktig del av en konstnärs eller en konststuderandes vardag.

Kursen liknar den kurs som hålls på skolan förutom att deltagarna får sina Ateljesamtal via Video och text varje vecka när de är i sin egen atelje hemma hos sig.

Deltagarna på kursen

foto på deltagare framför träd

I år har vi deltagare från så långt norrut som Hälsingland och så långt söderut som Skåne. Alla kommer minst två gånger till skolan för att delta i utbildningen på plats.

Utställningar och Öppet Hus

Om du är intresserad av att se vad de håller på med så ska du hålla ögonen öppna nu, för nu börjar de berätta i blogg-form om både kursen och vad de gör.

Skulle du vara intresserad av att se en utställning så kan du komma till skolan den 25 april då vi har Öppet Hus och deltagarna har hängt en PopUp-utställning som del i kursen kring Utställningskunskap. Om du inte kan ta dig till skolan så kan du få se deras slututställning här på bloggen den 5 Juni.

OBS!! Tillägg den 20 mars: På grund av Coronaviruset så har vi varken Öppet Hus eller en öppen utställning. Leta upp kursen på facebook så delar vi info om utställningen där den 25 april!

Jag önskar dig riktigt välkommen!

Brita Wanngård, Kursansvarig för Bild & Konst Distans 2019-2010

 

Den kreativa skaparprocessen på Bild- och Konstlinjens distanskurs

Postat av
Svara

Jag hörde häromdagen på P1´s  Kulturradion ett inslag om unga kvinnliga konstnärer. En av konstnärerna sa att hon genom en plattform de skapat hade lärt sig att nu kunna slänga bilder som hon tyckte var bra. De där orden fastnade i mig eftersom jag i den kreativa processen kämpar på ett helt annat stadium.

teckning

Jag

Efter att har påbörjat den andra terminen på Bild- och Konstlinjen Distansundervisning på Löftadalens Folkhögskola känner jag att jag ändå har kommit en bit på vägen i den första delen av skaparprocessen, nämligen att våga misslyckas. Att skapa är för mig inget enkelt eller lekfullt. Att våga ta plats i rummet med bilder och tredimensionella verk är oerhört läskigt och det är hela tiden en kamp att våga stå kvar vid staffliet eller kavaletten. Hittar på en massa undanflykter och andra måsten för att smita undan. Men sen när man trots allt övervinner de första flyktinstinkterna, orkar stå kvar och titta en gång till, då man dras in och tappar tid och rum och släpper då finns det inga tankar på resultatet eller på misslyckanden längre. Med hjälp av våra lärare, Brita och Vivi´s uppgifter och handledning så har jag fått verktyg och uppmuntran att träna på den här delen i den kreativa skaparprocessen, att våga misslyckas!

Känns dock som om jag har en bit kvar tills jag kan tänka mig att slänga bort bilder som jag tycker är bra!

Anna Stenkula, deltagare på Bild- och konstlinjens distanskurs

Anna Stenkula

Deltagare i Bild- och Konstlinjen Distans