Marita Moberg – Ateljé Rooster and Hen

2018 -2019 läste jag på Löftadalens folkhögskolas Bild & Konstlinje. Det var något som jag under flera år längtat efter; att kunna fördjupa sig och koncentrerat få lov att vara i måleriet/konsten. Året gick fort och jag kände att jag bara nosat på det jag ville ha mer av. Jag valde att gå Bild & Konstlinjens distanskurs via Löftadalens folkhögskola på halvfart.

Min tänkta ateljé – Atelje Rooster and Hen.

Varför detta namn undrar du – Jo, för ju mer jag lär mig, desto nyfiknare blir jag på alla möjliga materiel och hur man kan blanda både material och färg. Känner mig som en färgglad höna, som får bubblande lyckokänslor när arbetet ger utdelning. Jag önskar att huset blir en samlingsplats där man kan utbyta erfarenheter och nya upptäckter tillsammans. Tuppar och hönor kan vara färgglada spräckliga och egensinniga precis som vi. 

I ateljén

Insikter och utmaningar

Utmaningar som jag brottas med är att få till min tid och prioritera det som är roligt; nämligen att måla och testa olika uttryck. Börja ta mig själv på allvar; att jag har ett behov av att skapa. Det ger en tillfredsställelse när man går in i sin bubbla och tappar tiden då man håller på med ett projekt.

Jag som person är en funderare och har glatt mig åt att genom samtida konstnärer få en bättre syn på mitt eget skapade och på det sättet få nya infallsvinklar. Jag hoppas att mina tavlor och andra utsmyckningar ger glädje eller inspirerar andra. Kreativiteten kommer in över allt: från pinnar i skogen till rörliga apparater. Jag blandar ofta olika material beroende på vad jag vill säga. Min nyfikenhet har gjort att jag har provat olika uttrycksmedel och det är erfarenheter som jag gärna delar med mig av.

Uttryck

Med mina målningar vill jag att betraktaren blir glad och stannar upp en stund då de ser in i bilden. Jag vill gärna att det finns något som man inte räknat med eller att jag har fått till ljuset. Brottas med att göra rätt färgval och att få till kompositionen i uttrycket. Jag vill skapa öar av känsla av sammanhang och möten. Kan jag sprida denna känsla så har jag gjort ett bra jobb. Klicka på bilderna så kan du se dem i större storlek:

Jag finns också på Instagram: @henroosterand 

Marita Moberg, deltagare på Bild&Konstlinjens Distanskurs 2019-2020

Johannas projekt – Himlen är oskyldigt blå

Johannas projekt –Himlen är oskyldigt blå, det djupaste hav likaså

Jag heter Johanna Detert och är egentligen musiker. Just nu är jag i en period av återhämtning efter ett par år på en arbetsplats som inte fungerade så väl som den borde. När jag slutade där i september var jag trött, mycket trött, men trodde att det mesta skulle fungera som tidigare bara jag kom därifrån. Nu har jag upptäckt att det inte alls gör det, jag är mycket mer stresskänslig än innan och har ofta svårt att organisera mitt arbete, något som tidigare varit en av mina starka sidor. Många bollar i luften triggade mig till att prestera ännu bättre. Nu snurrar det bara runt i huvudet när jag får mycket att göra eller när jag känner att jag inte hinner med.

Tema: Att vara människa

Med detta utgångsläge skulle jag försöka gestalta ”Att vara människa”. Kaos så klart. Först blev jag helt tom, vad är det att vara människa, jag vet ibland knappt vem jag själv är längre. Sedan fick jag massor med idéer, kaos igen, så fick pausa lite.

Efter några dagar så dök Ted Gärdestads text ”Himlen är oskyldigt blå” upp. Det är en låttext jag många gånger funderat över; hur livet kan verka lätt och lekfullt när man är barn, men som ibland kompliceras något oerhört när man blir vuxen. Den idén kändes ganska relevant utifrån mitt sammanhang.

Himlen är oskyldigt blå…

Inspirerad av den texten gjorde jag två bilder. De hänger tyvärr inte samman så som det var tänkt men kanske kan jag åstadkomma det i framtida projekt.

Oljemålning - Himlen är oskyldigt blå - barnansikte ser upp

Himlen är oskyldigt blå, oljemålning

Ett barnansikte – ”Himlen är oskyldigt blå som ögon när barnen är små”. Där hoppade jag över att göra en ordentlig skiss, drog bara några blyertslinjer innan jag började måla. Kan bli så otålig ibland när jag väl fått en idé. Det straffade sig naturligtvis, jag fick väldigt svårt att få till proportioner och vinklar. Ena ögat fick jag dessutom flytta helt, men det går ju att göra när man arbetar med olja. Annars blev jag nöjd med färgerna och ljuset i bilden.

Vi flög med drakar …

Den andra bilden blev en strandbild – ”vi flög med drakar medan tiden flöt iland”.

Blyertsskiss barn som leker med drake på strand

Vi flög med drakar medan tiden flöt i land, Blyertsskiss

Till denna gjorde jag först en ordentlig skiss i blyerts, sedan en akvarell som inte alls blev som jag tänkte. Färgerna flöt ut och in i varandra och det blev väldigt jobbigt, jag vet ju hur fint folk kan måla i akvarell. Jag fick bryta ihop och gå över till oljefärgerna som ofta är mer samarbetsvilliga.

Formatet (mindre än A5) var i minsta laget för min del i alla fall, kändes lite för klumpigt med oljefärgerna där, jag borde ha förstorat upp motivet lite. Flickans andra ben ska kompletteras med, det blev lite för tjockt med färg på stranden.

Gräset blev till slut stenar, det var riktigt roligt att måla sådana och himlen blev inte alls så blå som barnaögon borde vara, men sådant kan hända i en kreativ process. Alla barnaögon kanske inte får vara så blå heller.

Johanna Detert – deltagare på Bild-och konstlinjen – Distanskursen

Konstnärligt utvecklande på Bild- och konst Distanskursen

Så härligt att åter arbeta med min konstnärliga sida. Tecknandet och målandet har mer eller mindre legat på is sedan tonåren så jag kände mig väldigt ringrostig och stapplande i början av utbildningen. Studierna på Bild- och konstlinjen har fått mig att fokusera mer på det konstnärliga och nu ägnas dagarna verkligen till att realisera en massa kreativa idéer som legat och grott på alla möjliga fronter.

Studier på distans fungerar väldigt bra, fastnar jag är det bara att prata med Vivi eller Brita så får man tips och uppmuntran till att komma igång igen. Det där med ett vitt papper är ju inte alltid så lätt i starten har jag märkt. Ibland kan jag dessutom fastna mitt i målningen när jag skall ha in något nytt i bilden. Så det är underbart att få feedback som gör att man kommer vidare i sin process. En del i processen handlar också om att våga göra fel och att värsta fall börja om från början. Den biten har jag en del att arbeta vidare på.

Blind konturteckning av Madeleine

Självporträtt blyerts Madeleine

Vi hade en ”tuff” start med att måla självporträtt. Det var en verklig utmaning att börja studera sitt eget ansikte och få ut det på ett papper. Resultatet kan man diskutera men blind och ren konturteckning var bra övningar för släppa sina hämningar och krav på sig själv.

Måla fritt till musik

Det här med att komma igång med sin kreativitet är inte alltid så lätt. En av våra övningar gick ut på att inspireras av musik genom att måla spontant till en låt. Fungerar väldigt bra när man råkar få idétorka.

Olja något nytt, svårt och utmanande 

Det är kul att låta fantasi och färg få flöda

Madeleine – collage

 

 

Madeleine Ekman Boldizar, Bild- och konstlinjen på distans